Anders Thylander

Anders Thylander
Född	24 februari 1845[1] Tygelsjö församling, Sverige
Död	5 september 1932[1][2] (87 år) Hästveda församling[2], Sverige
Begravd	Sankt Pauli norra kyrkogård[3] kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Politiker[1][4], folkskollärare[1][4][2]
Befattning
Andrakammarledamot, Malmö kommuns valkrets (1897–1911)[1][4]
Politiskt parti
Folkpartiet (1895–1900) (1897–1899)[1] Liberala samlingspartiet (1900–1907)[1] Liberala samlingspartiet (1910–1911)[1] vänstervilde (1908–1909)[1]
Redigera Wikidata

Anders Thylander (i riksdagen kallad Thylander i Malmö, senare Thylander i Stockholm), född den 24 februari 1845 i Tygelsjö, död den 5 september 1932 i Hästveda, var en svensk folkskollärare och politiker (liberal).

Anders Thylander, som var son till en jordbruksarbetare, tog folkskollärarexamen i Lund 1872 och arbetade därefter som folkskollärare i Västra Karaby landskommun 1873–1877 och i Malmö 1878–1907. Han var därefter förtroendeman för Sveriges lokmannaförbund 1908–1915.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Malmö stads valkrets 1897–1911. Vid inträdet i riksdagen anslöt han sig till Folkpartiet, som 1900 uppgick i Liberala samlingspartiet. Åren 1908–1909 betecknade han sig som vänstervilde men återgick vid riksdagen 1910 till Liberala samlingspartiet. I riksdagen var han bland annat ledamot i bankoutskottet 1909–1911. Han engagerade sig främst i löne- och pensionspolitiska frågor.

Källor

Litteratur

• Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 280

Noter

1. ^ [ ] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgSGA, läst: 12 mars 2022.^[källa från Wikidata]
2. ^ [ ] Hästveda kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/LLA/13174/F I/2 (1895-1938), bildid: 00113077_00133, sida 129, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 12 mars 2022.^[källa från Wikidata]
3. Svenskagravar.se, läs online, läst: 12 mars 2022.^[källa från Wikidata]
4. ^ [ ] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 180, läs onlineläs online, läst: 12 mars 2022.^[källa från Wikidata]