Anders Peter Trybom (i riksdagen kallad Trybom i Skara), född den 21 mars 1827 i Vallerstads församling, Östergötlands län, död den 7 oktober 1911 i Skara stadsförsamling, Skaraborgs län[8], var en svensk jurist och politiker.
Trybom blev 1847 student vid Uppsala universitet, där han avlade kameralexamen 1848 och examen till rättegångsverken 1851. Han blev extra ordinarie notarie i Svea hovrätt 1852 och vice häradshövding 1854. Trybom var borgmästare i Skara från 1858. Han var riksdagsman för borgarståndet i Skara och Skänninge vid ståndsriksdagen 1865–1866 och var senare även ledamot av andra kammaren, invald i Mariestads, Skara och Skövde valkrets 1882–1887. Trybom blev riddare av Vasaorden 1874 och av Nordstjärneorden 1894.
Källor
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 355, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgeeQ, läst: 12 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Vallerstads kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00405/C/3 (1737-1828), bildid: C0018801_00202, sida 401, födelse- och dopbok, s. 401, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/VALA/00405/C/3, läs onlineläs online, läst: 9 november 2023, ”Anders Peter från Hothem,21,23,Föräldr(ar)...And(ers) Trybom...”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Skara domkyrkoförsamlings arkiv (t o m 1933 Skara stadsförsamling), Död- och begravningsböcker, SE/GLA/13472/F/3 (1895-1922), bildid: 00100523_00140, sida 136, död- och begravningsbok, s. 136, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/GLA/13472/F/3, läs onlineläs online, läst: 9 november 2023, ”79,Okt, 7,1,,Borgmästaren Anders Peter Trybom från Tomt 7...marasmus senilis”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 257, Svenskt porträttarkiv: NhqpvvI9tpAAAAAAAAAjcA, läs onlineläs online, läst: 9 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 9 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Måns Mannerfelt, Västergötland-Göteborgs järnvägar : en historik (Faks.-uppl), 1980, s. 43.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 9 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
|