AlpinrodelAlpinrodel är en kälksport som skiljer sig från OS-grenen banrodel genom att man inte åker i speciella banor utan tävlar i vanliga slalombackar med portar som i övriga alpina sporter (ex storslalom eller super g).[1][2] HistorikAlpinrodel har utvecklats av Christopher Fladvad i Sverige från de centraleuropeiska sporterna naturrodel och banrodel och har i sin nuvarande form körts i Sverige sedan 2014, då den gjorde entré i på SM-veckan i Umeå. Kälken (rodeln) som används är ursprungligen utvecklad i Centraleuropa för nöjesåkning i pister. Det är en förhållandevis liten sport, med kanske 200 utövare.[3] Teknik och utrustningÅkaren sittligger på rygg och åker med fötterna först. Åkaren styr rodeln genom att påverka medarna med benen, dra i en styrvajer, samt greppa pisten med handen.[4] Alpinrodel bygger på samma teknik som naturrodel, men kälken är i stället för is anpassad för att köras på snö. Hastigheterna kan gå upp mot 100 km/h.[5] TävlingAlpinrodel sorterar, tillsammans med skeleton, bob och banrodel, under Svenska Kälksportförbundet (numer Svenska Skridskoförbundet). Alpinrodel är sedan 2014 en del av SM-veckan.[6] Regerande svenska mästare (Älvsbyn 2023) är Luna Wiklund och Anton Magnusson, bägge Skellefteå rodelsällskap.[7][8] SportrodelAlpinrodel kan även köras i samma typ av banor som naturrodel, om banorna inte spolas. Den typen av rodelåkning kallas för sportrodel, och är vanligen utan slalomportar. Se ävenKällor
|
Portal di Ensiklopedia Dunia