Alliansen för Österrikes framtid
Alliansen för Österrikes framtid (tyska: Bündnis Zukunft Österreich, BZÖ) är ett högerpopulistiskt och ekonomisk liberalt politiskt parti i Österrike. Partiet bildades 2005 av Jörg Haider och andra utbrytare ur Frihetspartiet (FPÖ). Nuvarande partiledare är Helmut Nikel. BZÖ driver bland annat frågor om att återinföra gränskontrollerna som togs bort i och med Schengensamarbetet och att utländska medborgare som begår brott ska få avtjäna sina straff i sina hemländer.[1] BZÖ förespråkar privatiseringen av den statliga järnvägen ÖBB och det statliga TV- och radiobolaget ORF.[2][3] HistoriaBZÖ bildades 2005 av Jörg Haider och andra utbrytare ur Frihetspartiet (FPÖ) som då ingick i en koalitionsregering med det kristdemokratiska Österrikiska folkpartiet (ÖVP). Fram till nationalrådsvalet i oktober 2006 bestod regeringen sedan av en koalition av ÖVP och BZÖ. I Europaparlamentsvalet 2009 fick BZÖ 4,6 procent av rösterna men inget mandat. Först efter att Österrikes antal Europaparlamentariker utökades till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 fick BZÖ 1 mandat. I valet till nationalrådet i september 2013 hamnade partiet på 3,5 procent och åkte därmed ut ur nationalrådet. Som följd avgick Josef Bucher som BZÖ:s partiledare och Gerald Grosz utsågs till hans efterträdare.[4] Ewald Stadler som vid den tidpunkten hade varit BZÖ:s enda ledamot i Europaparlamentet uteslöts ur partiet på grund av kritik mot partistyrelsen. Han grundade sedan ett nytt parti, Reformkonservativerna (tyska: Die Reformkonservativen, REKOS), inför Europaparlamentsvalet 2014.[5] Trots motgången i nationalrådsvalet 2013 bekräftade BZÖ i januari 2014 att ställa upp i Europaparlamentsvalet i maj samma år.[6] Den 25 februari meddelade BZÖ att Ulrike Haider-Quercia, som är partigrundaren Jörg Haiders dotter, hade utsetts till partiets toppkandidat.[7] Hon drog dock tillbaka sin kandidatur den 8 april eftersom hon ansåg att BZÖ:s (högerpopulistiska) rykte skadar henne och hennes familj.[8] Därpå utsågs den sittande Europaparlamentarikern Angelika Werthmann som i valet 2009 kandiderade för Hans-Peter Martins lista till partiets första namn. I samband med sin kandidatur för BZÖ uteslöts Werthmann från den liberala ALDE-gruppen i Europaparlamentet.[9] BZÖ misslyckades med att ta ett mandat i valet och fick endast 0,5 procent av rösterna. Efter det svåra bakslaget i Europaparlamentsvalet lanserade partiledaren Grosz en undersökning bland partiets 7 000 medlemmar för att ta reda på vilken politik partiet ska stå för i framtiden. Sammantaget var opinionen sådan att partiet ska positionera sig lite höger ut från mitten i det politiska spektrumet.[10] I november 2014 antog BZÖ ett nytt partiprogram där det slogs bland andra fast att asylsökande bör arbeta ideellt, ett "nej" till att gå med i Nato och privatisering av vattenförsörjning, en platt skatt på 25 procent och ett hårdare djurskydd.[11] I mars 2015 blev Johanna Trodt-Limpl ny partiledare.[12] Hon efterträddes av Helmut Nikel i juni 2017.[13] Valresultat
Partiledare
Referenser
|
Portal di Ensiklopedia Dunia