Albrecht av Österrike-Teschen

Albrecht av Österrike-Teschen
Född3 augusti 1817[1][2][3]
Wien[4]
Död18 februari 1895[1][2][3] (77 år)
Arco[5], Italien
BegravdKungliga kryptan i Österrike
Medborgare iCisleithanien och Ungern
SysselsättningOfficer, politiker[6]
Befattning
Ledamot av herrehuset (1861–)
Ledamot av magnathuset (1885–1895)[7]
Politiskt parti
politiker innan partibildningars uppkomst
MakaHildegard av Bayern
(g. 1844–)[8]
BarnMaria Theresa av Österrike (f. 1845)
Karl Albrecht av Österrike (f. 1847)[9]
Mathilde av Österrike-Teschen (f. 1849)
FöräldrarKarl av Österrike-Teschen
Henriette av Nassau-Weilburg
SläktingarMaria Theresa av Österrike-Teschen (syskon)
Karl Ferdinand av Österrike (syskon)
Maria Karoline av Österrike (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Gyllene skinnets orden (1830)
Kommendör av Vilhelms militärorden (1856)[10]
Storkors av Leopoldorden (1856)
Järnkorset (1914)
Ryska vita örnens orden
Vita falkens orden
Nassauska Gyllene lejonets orden
Riddare med storkors av Maria-Teresiaorden
Hessiska Ludvigsorden
Württembergska kronorden
Guelferorden
Max-Josefsorden
Sankt Hubertusorden
Kungliga Serafimerorden
Torn- och svärdorden
Osmanié-orden
Georgsorden, första klass
Elefantorden
Södra korsets orden
Sankt Ferdinands Förtjänstorden
Toskanska Sankt Josefsorden
Annunziataorden
Sankt Annas orden, första klass
Badiska husorden Fidelitas
Sankt Vladimirs orden
Militärförtjänstkorset 1:a klass
Sankt Vladimirs orden, första klassen
Frälsarens orden
Georgsorden, fjärde klass
Andreasorden
Georgsorden, tredje klass
Sankt Alexander Nevskij-orden
Rutkroneorden
Gyllene skinnets orden
Sankt Stefansorden
Pour le Mérite
Hohenzollerska husorden
Maria-Teresiaorden
Röda örns orden
Storkors av Hederslegionen
Svarta örns orden
Militärförtjänstkorset
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Albrecht Friedrich Rudolf av Österrike, född 3 augusti 1817 och död 18 februari 1895, var ärkehertig av Österrike.

Han var äldste son till ärkehertig Karl av Österrike-Teschen och prinsessan Henriette av Nassau-Weilburg. Albrecht blev 1845 kommenderande general i Österrike och Salzburg, men nödgades efter marsrevolutionen 1848 i Wien nedlägga sitt befäl. Han kämpade senare med utmärkelse under Josef Wenzel Radetzky von Radetz vid Novara.

Som befälhavare över den österrikiska armén i Italien under 1866 års krig segrade Albrecht vid Custozza och övertog efter Ludwig von Benedeks nederlag vid Königgrätz överbefälet. Albrecht omorganiserade den österrikiska hären efter kriget.

Han gifte sig i München 1844 med Hildegard av Bayern (1825-1864) , dotter till Ludvig I av Bayern.

1885 utnämndes han till riddare av Serafimerorden.

Barn

  • Maria Theresia (1845-1927) , gift med Philipp av Württemberg
  • Karl Albrecht (1847-1848)
  • Mathilde (1849-1867), omkom i eldsvåda, då hon försökte dölja en brinnande cigarett för sin far.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Archduke-Alberttopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p11073.htm#i110730, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20030303003, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 13 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Wer ist Wer.[källa från Wikidata]
  7. ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 23, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 11 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Peerage person-ID: p11073.htm#i110730, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.defensie.nl .[källa från Wikidata]

Tryckta källor

 

Prefix: a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Portal di Ensiklopedia Dunia