Achatius Kahl

Achatius Kahl
Achatius Kahl som ung. Akvarell från 1824.
Född	17 oktober 1794[1] Sankt Ibbs församling[1], Sverige
Död	24 januari 1888[1] (93 år) Lunds stadsförsamling[1], Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Präst[1], språkvetare[1]
Arbetsgivare	Lunds universitet
Redigera Wikidata

Achatius Kahl på äldre dagar.

Achatius (Åke) Johan Kahl, född den 17 oktober 1794 på Ven, död den 24 januari 1888 i Lund, var en svensk präst och författare.

Biografi

Kahl blev 1806 student vid Lunds universitet, 1814 filosofie magister, 1815 docent i romersk vältalighet och 1821 adjunkt i österländska språk. 1821–1824 och 1828–1829 förestod han professuren i sistnämnda ämne samt hösten 1826 professuren i romersk vältalighet och poesi. Kahl, som 1825 prästvigts, utnämndes 1827 till förste stadskomminister i Lund samt kyrkoherde i Stora Råby och Bjällerups socknar och erhöll 1830 prosttiteln.[2]

I striden vid tillsättandet av domprostbefattningen i Lund efter Christian Wåhlins död 1829 deltog Kahl med iver. Av det akademiska konsistoriet sattes han i tredje förslagsrummet. Ett moment i striden och på samma gång ett minnesmärke av den blev den av Kahl utgivna Anti-Quartalskrift (två häften 1831). År 1844 blev Kahl teologie doktor, och 1865 kreerades han till filosofie jubeldoktor. Redan som tjänstgörande präst ivrig svedenborgare sysslade han under sin långa tjänstledighet huvudsakligen med studier i Swedenborgs lära.

I sina yngre dagar var Kahl en flitig medlem av Härbärget och tecknade med mycken pietet drag av dess historia i arbetena Tegnér och hans samtida i Lund (1851; 2:a upplagan 1868) och Tegnérsstatyen i Lund (1853). Kahls filologiska författarskap torde inte ha varit utan sina förtjänster, men har helt trätt i skuggan för hans ovannämnda minnesteckningar och hans skrifter rörande svedenborgianismen. De märkligaste bland dessa är Em. Svedenborgii itinerarium, sect. II (1844), Eman. Svedenborgii diarii spiritualis partis VII sect. III (1859) samt framför allt Nya kyrkan och dess inflytande på theologiens studium i Sverige (1847–1864). I detta arbete betecknas Swedenborg som kristendomens främste försvarare mot naturalism och materialism.

Bibliografi (i urval)

• Räddningshus betraktade i förhållande till fängelser och fattiginrättningar.. Lund. 1843. Libris 1893341 
• Berättelse om Räddnings-Institutet i St. Råby, dess inkomster och utgifter för år 1844.. Lund. 1845. Libris 1894912 
• En röst ur räddningshuset St. Råby till Sveriges statsmakter.. Lund. 1844. Libris 3110179 
• Den nya kyrkan och dess inflytande på theologiens studium i Swerige.. Lund. 1847-1864. Libris 1711133 
• Minnesord vid enkefru prostinnan Johanna C. Bruzelii, född Sommar, jordfästning i Tommarps kyrka den 20 december 1847:b derjemte biografiska handlingar m. m. rörande Bruzeliska slägten.. Lund. 1848. Libris 2843175 
• Tegnér och hans samtida i Lund.. Lund. 1851. Libris 1972782 
• Bröderna i Ohio eller Ny-protestantiska kyrkan i Nord-amerikanska fristaterna.. Lund. 1853. Libris 2086458 
• Tegnérs-statyen i Lund, Jämte några minnen från den Tegnérska tiden.. Lund. 1853. Libris 2343647 
• Latinska klassicitetens förfall.: Till Joh. Gust.Ek, med anledning af dess inbjudningsskrift vid rektorsombytet i Lund 1854.. Lund. 1854. Libris 2733846 
• Strödda uppsatser rörande Swedenborgs drömmar 1744.. Christianstad. 1860. Libris 571346  - Innehåller tre uppsatser av Anna Fredrika Ehrenborg, Achatius Kahl och Johan Adolf Sevén, alla anonyma.

Källor

• Kahl, Achatius Johan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)

Noter

1. ^ [ ] Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12308, läst: 9 oktober 2017.^[källa från Wikidata]
2. Edvard Magnus Rodhe kommenterar i Nordisk familjebok: "Nästan kuriöst är att tänka sig honom som Henrik Schartaus närmaste efterträdare."

Vidare läsning

• Green, Allan (1961). Achatius Kahl: Lundapräst och Tegnérskildrare: några drag ur hans levnad. Det gamla Lund, 99-0254161-5 ; 43(1961). Lund. Libris 1192884 
• Krister Gierow: Åke (Achatius) J Kahl i Svenskt biografiskt lexikon (1973-1975)