| 9250 Chamberlin |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey,
T. Gehrels,
CJ van Houten,
I van Houten-Groeneveld |
|---|
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
|---|
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | (9250) Chamberlin |
|---|
| Alternativnamn | 4643 P-L, 1993 RU19, 1997 JX7[1] |
|---|
| Uppkallad efter | Alan B. Chamberlin[2] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
|---|
| Omloppsbana[3] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 3,760 AU |
|---|
| Perihelium | 2,472 AU |
|---|
| Halv storaxel | 3,116 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,2065947 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 5,5 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 16,87 km/s |
|---|
| Medelanomali | 144,4° |
|---|
| Inklination | 19,37° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 181,2° |
|---|
| Periheliumargument | 55,57° |
|---|
| Fysikaliska data[1] |
|---|
| Diameter | 8,8 km |
|---|
| Albedo | 0,119 |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 13,54[3] |
|---|
9250 Chamberlin eller 4643 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Alan B. Chamberlin.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer.
Referenser