sv 60558 Echeclus

	60558 Echeclus; 174P/Echeclus
Upptäckt
Upptäckare	Spacewatch
Upptäcktsplats	Kitt Peak-observatoriet
Upptäcktsdatum	3 mars 2000
Beteckningar
MPC-beteckning	(60558) Echeclus; 174P/Echeclus
Alternativnamn	174P, 2000 EC98, 2002 GJ27
Uppkallad efter	Echeclus
Småplanetskategori	Centaur; Komet
Omloppsbana
	Epok: 21 januari 2022
Aphelium	15,64 AU
Perihelium	5,821 AU
Halv storaxel	10,73 AU
Excentricitet	0,4573907
Siderisk omloppstid	35,14 år
Medelomloppshastighet	9,093 km/s
Medelanomali	69,05°
Inklination	4,344°
Longitud för uppstigande nod	173,2°
Periheliumargument	163,2°
MOID (Saturnus)	32 198 000 km
Fysikaliska data
Dimensioner	84 km
Massa	3,6×1017 kg
Medeldensitet	2,0? g/cm³
Synodisk rotationsperiod	26,802 h
Albedo	0,04
Temperatur	~85 K
Absolut magnitud (H)	9,17

60558 Echeclus eller 174P/Echeclus är en centaur och komet. Den har fått sitt namn efter en kentaur som dödades i striderna med lapitherna.^[3]

Inledningsvis fick Echeclus en provisorisk beteckning som asteroid (2000 EC₉₈) då man inledningsvis inte såg några tecken på att det skulle röra sig om en komet. Men i december 2005 visade Echeclus upp den för kometer typiska koman. Under 2006 fick därför kometen beteckningen 174P/Echeclus. Detta är den andra kometen som fått ett asteroidnamn efter Chiron. Normalt brukar annars kometer få sitt namn efter sin upptäckare. Ytterligare tre kometer är även listade som asteroider: 133P/Elst-Pizarro (7968 Elst-Pizarro), 107P/Wilson-Harrington (4015 Wilson-Harrington) och 176P/LINEAR (118401 LINEAR).

Den 30 december 2005 när den befann sig 13,1 AU från solen bröts en del av kometen bort och gav upphov till ett 100 000 km stort gasmoln. Astronomer tror att det orsakats av en kollision eller av en explosion orsakad av att kolmonoxid förgasats.^[4]

Brett J. Gladman har i en artikel valt att kategorisera asteroiden som "Jupiter-kopplad", då Tisserands parameter ligger på 3,03 och Gladman föredrar en gräns mot Centaurer vid 3,05.^[5]

Omloppsbanan

Omloppsbanan korsar Saturnus och sträcker sig in mot Jupiter. Påverkan från gasjättarnas gravitation gör att centaurernas omloppsbanor är instabila och riskerar att kastas in i eller ut ur solsystemet. Omloppsbanans beräknade halva livslängd är 610 000 år.^[6]

Måne

En måne har fotograferats runt Echeclus.^[7] Det verkar som att den koma som observerats runt Echeclus är centrerad runt ett objekt som håller ett visst avstånd till Echeclus. Någon exakt förklaring runt detta fenomen och om det verkligen är en måne eller en bit som brutits loss är fortfarande oklart.^[8]^[9]

Referenser

^ [a b] ”List of Known Trans-Neptunian Objects”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/tnoslist.html. Läst 5 november 2008.
^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
^ ”Minor Planet Center 60558 Echeclus” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=60558. Läst 22 februari 2019.
^ ”Hybrid comet-asteroid in mysterious break-up”. Arkiverad från originalet den 18 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080218035712/http://space.newscientist.com/article/dn8976-hybrid-cometasteroid-in-mysterious-breakup.html. Läst 5 november 2005.
^ B. Gladman; B. Marsden; C. VanLaerhoven (2008). ”Nomenclature in the Outer Solar System”. The Solar System Beyond Neptune. sid. 45. ISBN 978-0-8165-2755-7. Bibcode: 2008ssbn.book...43G
^ J. Horner (2004). ”Simulations of the Population of Centaurs I: The Bulk Statistics” (PDF). Astrophysics. http://arxiv.org/abs/astro-ph?papernum=0407400.
^ ”Satellites and Companions of Minor Planets”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070701042007/http://www.cfa.harvard.edu/iau/minorsats.html. Läst 2 mars 2009.
^ P. Rousselot (2008). ”174P/Echeclus: a strange case of outburst” (på engelska). Astronomy&Astrophysics 480: sid. 543–550. doi:10.1051/0004-6361:20078150c. https://www.aanda.org/articles/aa/pdf/2008/11/aa8150-07.pdf. Läst 16 januari 2020.
^ Y.-J. Choi, Y.-J. Choi, Paul R. Weissman, Paul R. Weissman (1 september 2006). ”Discovery of Cometary Activity for Centaur 174P/Echeclus (60558)” (på engelska). https://www.researchgate.net/publication/241244357_Discovery_of_Cometary_Activity_for_Centaur_174PEcheclus_60558. Läst 16 januari 2020.

Externa länkar

Diagram över omloppsbanan för 60558 Echeclus från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)

[tnolist-1] [a b] ”List of Known Trans-Neptunian Objects”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/tnoslist.html. Läst 5 november 2008.

[astroquery-2] [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.

[MP2-3] ”Minor Planet Center 60558 Echeclus” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=60558. Läst 22 februari 2019.

[sciencesapce-4] ”Hybrid comet-asteroid in mysterious break-up”. Arkiverad från originalet den 18 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080218035712/http://space.newscientist.com/article/dn8976-hybrid-cometasteroid-in-mysterious-breakup.html. Läst 5 november 2005.

[ArizonaBook_Gladman2007-5] B. Gladman; B. Marsden; C. VanLaerhoven (2008). ”Nomenclature in the Outer Solar System”. The Solar System Beyond Neptune. sid. 45. ISBN 978-0-8165-2755-7. Bibcode: 2008ssbn.book...43G

[Horner-6] J. Horner (2004). ”Simulations of the Population of Centaurs I: The Bulk Statistics” (PDF). Astrophysics. http://arxiv.org/abs/astro-ph?papernum=0407400.

[7] ”Satellites and Companions of Minor Planets”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070701042007/http://www.cfa.harvard.edu/iau/minorsats.html. Läst 2 mars 2009.

[Rousselot-8] P. Rousselot (2008). ”174P/Echeclus: a strange case of outburst” (på engelska). Astronomy&Astrophysics 480: sid. 543–550. doi:10.1051/0004-6361:20078150c. https://www.aanda.org/articles/aa/pdf/2008/11/aa8150-07.pdf. Läst 16 januari 2020.

[Choi-9] Y.-J. Choi, Y.-J. Choi, Paul R. Weissman, Paul R. Weissman (1 september 2006). ”Discovery of Cometary Activity for Centaur 174P/Echeclus (60558)” (på engelska). https://www.researchgate.net/publication/241244357_Discovery_of_Cometary_Activity_for_Centaur_174PEcheclus_60558. Läst 16 januari 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]