| 4977 Rauthgundis |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey,
T. Gehrels,
CJ van Houten,
I van Houten-Groeneveld |
|---|
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
|---|
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | (4977) Rauthgundis |
|---|
| Alternativnamn | 2018 P-L, 1981 TH1, 1990 EP5[1] |
|---|
| Uppkallad efter | Rauthgundis Seitz[2] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
|---|
| Omloppsbana[3] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 2,547 AU |
|---|
| Perihelium | 2,038 AU |
|---|
| Halv storaxel | 2,292 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,111017 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 3,47 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 19,67 km/s |
|---|
| Medelanomali | 314,2° |
|---|
| Inklination | 5,884° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 349,8° |
|---|
| Periheliumargument | 294,8° |
|---|
| Fysikaliska data[1] |
|---|
| Diameter | 3,8 km |
|---|
| Albedo | 0,392 |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 14,08[3] |
|---|
4977 Rauthgundis eller 2018 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Rauthgundis Seitz, en vän till en av upptäckarna.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer.
Referenser