3247 Di Martino |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. |
Upptäckt[1] |
---|
Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
---|
Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
---|
Upptäcktsdatum | 30 december 1981 |
---|
Beteckningar |
---|
MPC-beteckning | (3247) Di Martino |
---|
Alternativnamn | 1981 YE, 1968 HR, 1979 HO1, A909 BL[1] |
---|
Uppkallad efter | Mario di Martino[2] |
---|
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
---|
Omloppsbana[3] |
---|
Epok: 21 januari 2022 |
Aphelium | 2,684 AU |
---|
Perihelium | 2,068 AU |
---|
Halv storaxel | 2,376 AU |
---|
Excentricitet | 0,1296315 |
---|
Siderisk omloppstid | 3,66 år |
---|
Medelomloppshastighet | 19,32 km/s |
---|
Medelanomali | 246,0° |
---|
Inklination | 3,933° |
---|
Longitud för uppstigande nod | 45,52° |
---|
Periheliumargument | 146,4° |
---|
Fysikaliska data[1] |
---|
Diameter | 13,7 km |
---|
Synodisk rotationsperiod | 5,4 h |
---|
Albedo | 0,064 |
---|
Absolut magnitud (H) | 13,25[3] |
---|
3247 Di Martino eller 1981 YE[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 30 december 1981 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter den italienska astronomen Mario di Martino.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 13 kilometer.
Referenser