12 Camelopardalis

12 Camelopardalis
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Giraffen
Rektascension	05^t 06^m 12,13609^s[1]
Deklination	+59° 01′ 16,8261″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+6,08[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	K0 IIIe[3]
B–V	1,112 ± 0,009[4],
Variabeltyp	Eruptiv variabel av RS Canum Venaticorum-typ (RS)[5]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-1,92± 0,27[2] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -2,264[1] mas/år Dek.: -26,949[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	4,6513 ± 0,0706[1]
Avstånd	700 ± 10 lå (215 ± 3 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	-0,332[6]
Detaljer
Massa	1,1[7] M☉
Radie	23,08^+0,75-1,34[1] R☉
Luminositet	212 ± 4[1] L☉
Temperatur	4 646[8] K
Andra beteckningar
12 Cam, BM Cam, BD+58°805, HD 32357, HIP 23743, HR 1623, SAO 25003, CCDM 05062+5900, WDS J05061+5858B [9]

12 Camelopardalis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna i den sydvästra delen av stjärnbilden Giraffen och med variabelbeteckningen BM Camelopardalis. Den har en skenbar magnitud på ca 6,08[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 700 ljusår (ca 215 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -2 km/s.[6]

Egenskaper

Abt et al. (1969) fastställde att stjärnan var en ensidig spektroskopisk dubbelstjärna och beräknade en omloppsbana med en period av 80,17 dygn och en excentricitet av 0,35.[10] Men vad som verkade vara en elliptisk effekt med en period av 79,93 ± 0,05 dygn upptäcktes, vilken var inkonsekvent med den beräknade banan, och bristen på modulering av amplituden passade inte med den stora excentriciteten i omloppsbanan. Hall et al. (1995) gjorde ytterligare mätningar, fann en omloppsperiod på 80,9 dagar och en excentricitet som statistiskt inte kan skiljas från noll.[7]

Primärstjärnan 12 Camelopardalis A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K0 IIIe,[3] som visar starka emissionslinjer.[10] Den har en massa som är ca 1,1[7] gånger solens massa, en radie som är ca 23[1] gånger större än solens och utsänder ca 212[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 600 K.[1]

12 Camelopardalis (i centrum) i optiskt ljus.

Den bildar en dubbelstjärna med 11 Camelopardalis, som ligger på 3 bågminuters avstånd.

12 Camelopardalis är en eruptiv variabel av RS Canum Venaticorum-typ (RS) av magnitud +6,18 och med variationer i en amplitud av 0,14[5] och med en period på 82,9 dygn.[11] Stjärnan roterar troligen synkront med dess omloppsperiod.[7] Dess magnetiska aktivitet har två överlappande cykler på 14,8 och 8,5 år, med aktiviteten fördelad på två breddgrader.[12] 12 Camelopardalis avger röntgenstrålning och är betecknad som röntgenkälla 1H 0501 + 592. [13]

Se även

Variabel stjärna

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 12 Camelopardalis, 18 december 2019.

Noter

1. ^ [ ] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
2. ^ [ ] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
3. ^ [ ] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
4. van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=23743. Läst 19 augusti 2016. 
5. ^ [ ] ”BM Cam” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=4623. Läst 19 augusti 2016. 
6. ^ [ ] Böhm-Vitense, Erika; et al. (December 2000), "Ultraviolet Emission Lines in BA and Non-BA Giants", The Astrophysical Journal, 545 (2): 992–999, Bibcode:2000ApJ...545..992B, doi:10.1086/317850.
7. ^ [ ] Hall, D. S.; et al. (March 1995), "A spectroscopic and photometric study of 12 BM Camelopardalis", Astronomical Journal, 109 (3): 1277–1288, Bibcode:1995AJ....109.1277H, doi:10.1086/117360.
8. https://www.universeguide.com/star/bmcamelopardalis. Hämtad 2019-12-18.
9. "12 Cam". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-04-15.
10. ^ [ ] Abt, Helmut A.; et al. (August 1969), "12 Cam., Calcium emission in giant binaries.", Astrophysical Journal, 157: 717, Bibcode:1969ApJ...157..717A, doi:10.1086/150108.
11. Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S.
12. Zboril, M.; Messina, S. (April 2009), "Magnetic activity on 12 Cam and 29 Dra from long-term photometry", Astronomische Nachrichten, 330 (4): 377, Bibcode:2009AN....330..377Z, doi:10.1002/asna.200811190.
13. Wood, K. S.; Meekins, J. F.; Yentis, D. J.; Smathers, H. W.; McNutt, D. P.; Bleach, R. D. (Dec 1984), "The HEAO A-1 X-ray source catalog", Astrophysical Journal Supplement Series, 56 (12): 507–649, Bibcode:1984ApJS...56..507W, doi:10.1086/190992.

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/bmcamelopardalis