sv %C3%96dsm%C3%A5ls socken

	Ödsmåls socken; Socken
	Ödsmåls kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Härad	Inlands Nordre härad
Kommun	Stenungsunds kommun
Bildad	medeltiden
Area	48 kvadratkilometer
Upphov till	Ödsmåls landskommun; Ödsmåls församling
Motsvarar	Ödsmåls distrikt
Tingslag	Inlands tingslag (1948-01-01–); Inlands norra tingslag (1928-01-01–1947-12-31); Inlands Nordre tingslag (–1927-12-31)
Karta
	Ödsmåls sockens läge i Västra Götalands län. Ödsmåls sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater	58°06′16″N 11°50′47″Ö / 58.10444444°N 11.84638889°Ö
Koder, länkar
Sockenkod	1622
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Ödsmåls distrikt
	Redigera Wikidata

Ödsmåls socken i Bohuslän ingick i Inlands Nordre härad, ingår sedan 1971 i Stenungsunds kommun och motsvarar från 2016 Ödsmåls distrikt.

Socknens areal är 48,76 kvadratkilometer varav 45,46 land.^[1] År 2000 fanns här 2 400 invånare.^[2] Tätorten Starrkärr och Näs, småorterna Talbo och Östra Skår och Rödmyren och Röd samt tätorten Ödsmål med sockenkyrkan Ödsmåls kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Ödsmåls socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ödsmåls församling och för de borgerliga frågorna bildades Ödsmåls landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Stenungsunds landskommun som 1971 ombildades till Stenungsunds kommun.^[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Ödsmål, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Inlands Nordre härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Fräkne kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.^[3]^[4]

Geografi och natur

Ödsmåls socken ligger nordost Stenungsund innanför Svanesund och Halsefjorden. Socknen är en skogig bergstrakt med odlade dalstråk.^[5]^[1]^[6] Norröver avgränsas socknen av Hällesdalen.

I socknen finns det kommunala naturreservatet Börs flåg. Den största insjön är Stora Hällungen som delas med Ucklums socken.

Fornlämningar

Flera boplatser och två hällkistor från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns tre gravfält och tre fornborgar.^[5]^[7]^[8]^[6]

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1 250 1810 till 1 956 1870 varefter den sjönk till 1 177 1950 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden på nytt uppåt till 2 109 1990.^[9]

Namnet

Namnet skrevs omkring 1400 Ausmala och kommer från prästgården. Namnet innehåller audhnsmal, 'avgränsat område, som röjts på tidigare obruten mark'.^[10]^[11]

Se även

Ödsmåls församling

Referenser

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ödsmål socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
^ Administrativ historik för Ödsmål socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
^ [a b] Nationalencyklopedin
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ödsmåls socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ödsmåls socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Folkmängd 1810-1890 Ödsmål i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 5 juni 2016)
^ Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003, s. 289.
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Vidare läsning

Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 3,Tjörn, Inland och Hisingen. Örebro. sid. 87-90. Libris 417492. https://runeberg.org/aehbhob/3/0091.html

Externa länkar

Arkiv relaterade till Ödsmåls socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Ödsmåls socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
Fornlämningar, Statens historiska museum: Ödsmåls socken
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ödsmåls socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
Ödsmåls socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
Ödsmåls socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ödsmål socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] Om Bohusläns båtsmanskompanier

[4] Administrativ historik för Ödsmål socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-5] [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941

[NE-6] [a b] Nationalencyklopedin

[7] Fornlämningar, Statens historiska museum: Ödsmåls socken

[8] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ödsmåls socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[9] Folkmängd 1810-1890 Ödsmål i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 5 juni 2016)

[10] Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003, s. 289.

[11] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

Ödsmåls socken