Norfuk Ailen
Norfuk Ailen esa ailen i' t' Pesifik Oshen. Ofisholi a' Teritrii a' Norfuk Ailen, es ner Ostrielya, Nyuu Ziilan an Nyuu Kaledonya, a' es 34 km2 airea. A' ailen es iist o' Ewan's He-ed in Ostrielya. Teda, mani a' dem Norfuk Ailenas descend f' dem myuutinias o' HMS Baunti. Dis es b'cause dem Pitkernas setl'd t' ailen wen Pitkern Ailen b'kam tuu smaal f' t' enkriisin' popyulayshun.[1] JiiografiiNorfuk Ailen es i' t' Tasman Sii, paat a' sowth Pesifik Oshen. A' ailen es iist o' Ostrielya en north o' Nyuu Ziilan. T’ ailen es t' eroeded remnant of a’ basaltik wolkaeno aktiw araun 2.3 t’ 3 milyan iyas ago[2], forming t’ haies point on t’ sabmariin Norfuk Rij, paat a’ t’ sabmariin kontenent Ziilandya. Dems n' laik a' riveh o' Norfuk, a' 32 km o' koestliin. A' koestliin es mainlii em klif a' presipis. Maun Biets (319m) es t' haies point a' t' ailen, an es neya Maun Pitt (318m). Norfuk Ailen teritrii enkluud tu letl ailens; Felep ailen en Nepeyan ailen. T’ lan an klif aejes are letleh neya Sidni Bieh an Emli Bieh, t’ plais o’ t’ fas kolonyel setlement at Kingston. Dem biehs nort saef haaba. Dem piyas at taun (Kingston) an Kaaskied Bieh es yuus f’ laitas, dem karli all imports f’ t’ sheps ankhed ap outsaed saf. Emili Bieh es mor protected from t’ saf bi a’ letl koral riif, an es saef en guud f’ naawi. Safs ap an guud at Anson Bieh an Ball Bieh. T’ inlan aeriya es mienli undulating plaen an moes o’ t’ lan es cleared f’ catel, faams, an gaadens. T’ aeriya ap Maun Biets weih maek ap a’ Norfuk Ailen Nashenal Paak. T’ paak es araun 10% a’ t’ Ailen lan an kontaens remnants a’ stik that yused t’ kawa all t’ Ailen, encluding sabtropikal raenforest stands. T’ kliimaet es sabtropikal an maild, wi’ letl siisonal difrenses. Kingston es t’ ofishol kapitel, but Ban Pain es t’ mien toen an ‘’de facto’’ kapitel a’ t’ ailen.[3] KulchurWhile Dere was no endijenus Kulchur on T Ailen at T tiem O' Setlment, T tahityan influence O' T Pitkern settlers has resulted I Saam aspects O' poliinesyan Kulchur being adapted T' Dat O' Norfuk, including T hula darns. Lookel wetls also shows influences from poliinesya. Ailenas traditionally spend A' lot O' time outdoors, with fishing An other aquatic pursuits being common pastimes, an aspect which has become more noticeable as T Ailen becomes more accessible T' tuaris. Moust Ailen families have at least one member involved I primary production I Saam form. T population O' Norfuk Ailen was 2,188 I T 2021 census, which had declined from A' high O' 2,601 I 2001.[4] I 2011, residents were 78% O' T census count, with T remaining 22% being visitors. 16% O' T population were 14 Iyas An under, 54% were 15 T' 64 Iyas, An 24% were 65 Iyas An over. T figures showed an ageing population, with many people aged 20–34 having moved away from T Ailen. Ailenas speak both Inglish An A' kreol Laenghwij known as Norfuk, A' blend O' 18th-century Inglish An Tahityan, based on Pitkern. T Norfuk Laenghwij Es decreasing I popularity as more tuaris visit T Ailen, An more young people leave for work An education. However, efforts are being made T' keep I' alive via dictionaries An T renaming O' Saam tuaris attractions T' Dere Norfuk equivalents.[5] Sii tuuKomons hauf medyaa 'bout: References
|
Portal di Ensiklopedia Dunia