Skrifys yw Arabek dhyworth an dhyghow dhe'n gledh. Nyns eus lytherennow bras mes skrifys yw an lytherennow yn fordh dhyffrans yn kres ha war dhiwedh ger may hallons mires yn kempen, r.e. dell yw usys an lytheren dhiwetha a worfen gans lost.
An lytherennow
Lytheren
Hanow
Leveryans Kernewek
Treuskrifans Latin
Sengel
Kynsa
Kres
Diwedh
ﺀ
أ إ ؤ ئ
hamza
' (lett glottek)
'
ﺍ
—
ﺎ
'alif
a
a / e
ﺏ
ﺑ
ﺒ
ﺐ
ba'
b
b
ﺕ
ﺗ
ﺘ
ﺖ
ta'
t
t
ﺙ
ﺛ
ﺜ
ﺚ
tha
th
th
ﺝ
ﺟ
ﺠ
ﺞ
jim
j
j / dj / g
ﺡ
ﺣ
ﺤ
ﺢ
ḥa'
h (poslevys kepar hag anella war agas dewweder)
ḥ
ﺥ
ﺧ
ﺨ
ﺦ
kha'
gh (poslevys)
kh
ﺩ
—
ﺪ
dal
d
d
ﺫ
—
ﺬ
dhal
dh
dh
ﺭ
—
ﺮ
ra'
r
r
ﺯ
—
ﺰ
zay
z
z
ﺱ
ﺳ
ﺴ
ﺲ
sin
s
s
ﺵ
ﺷ
ﺸ
ﺶ
shin
sh
ch / sh
ﺹ
ﺻ
ﺼ
ﺺ
ṣad
s (poslevys)
ṣ
ﺽ
ﺿ
ﻀ
ﺾ
ḍad
d (poslevys)
ḍ
ﻁ
ﻃ
ﻄ
ﻂ
ṭa'
t (poslevys)
ṭ
ﻅ
ﻇ
ﻈ
ﻆ
ẓa'
dh (poslevys)
ẓ
ﻉ
ﻋ
ﻌ
ﻊ
Aayn
a ("A" ronk kepar ha diskwedhes agas briansen dhe'n medhek)
Yma 28 lytheren y'n lytherennek. Gwrys yns i a 18 furv. Orth keworra dyjynnow, dew furv yw usys dhe wul 3 lytheren kettep penn, ha hwegh furv yw usys dhe wul diw lytheren kettep penn.
Re a lever ﺍ avel "a" hag erel avel "e".
Geryow benow a worfen gans ﺓ , leveryans "a" (po "at" mar hwrello ger aral sewya)
Y hyllir skrifa ﺍ war dhiwedh ger kepar ha ﺎ po kepar ha ﻰ
Skrifys yw L + A avel ﻻ a-der ﺎﻟ , hemm yw; y kwrons i krowsegi an eyl dh'y gila.
Array an lytherennek
Y kwelir an Abjad (lytherennek kessonyow, liesplek; abjadi) y'n array a sew dell yw usys. Perthewgh kov dhe redya a'n dhyghow dhe'n gledh;-