WR 121-16

WR 121-16
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkölden
Rektascension18t 51m 39,7102s[1]
Deklination-05° 34′ 51,066″[1]
Skenbar magnitud ()14,02 (13,95 - 14,14)[2]
Stjärntyp
SpektraltypWN7o/WC[2]
VariabeltypWolf–Rayet-stjärna
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: -2,450[1] mas/år
Dek.: -2,524[1] mas/år
Parallax ()0,0776 ± 0,0156[1]
Avstånd23 190[2]  (7 110 pc)
Absolut magnitud ()-3,955[2]
Detaljer
Massa7,1 +1,7−1,1[2] M
Radie4,14+1,4−1,3[2] R
Luminositet75 900 +36 300−22 200[2] L
Temperatur47 000 +9 000−5 000[2] K
Andra beteckningar
2MASS J18513970-0534510, UCAC4 423-098655, WR 121-16, Gaia DR3 4254815437833064064, Gaia DR2 4254815437833064064[3]

WR 121-16 är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Skölden nära Vildandshopen (M11). Den har en skenbar magnitud av ca 14,0[2] kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,0776[1] mas, beräknas den ligga på ett avstånd av ca 23 000 ljusår (ca 7 100 parsec)[2][4] från solen. WR 121-16 är nyligen tillagd i Wolf-Rayet Star Catalogue, och är den 667:e stjärnan som lagts till. Det upptäcktes i augusti 2020.

Observation

WR 121-16 upptäcktes ursprungligen som en "biprodukt" av LAMOST-testobservationerna under fullmånenätterna, när teleskopet riktats mot den öppna stjärnhopen M11, där WR 121-16 ligger ca 42′ 24 från centrum av M11.[2] Den är en av de mörkaste kända konventionella Wolf–Rayet-stjärnorna, med en ljusstyrka på mindre än 76 000 gånger solens. WR 121-16 varierar oregelbundet mellan magnituderna 13,95 och 14,14.[2]

Egenskaper

WR 121-16 är en av ett fåtal övergångsstjärnor av Wolf–Rayet-typ, som uppvisar både kol- och kväveemission, med spektraltyp WN7o/WC. Modellering av spektrumet visar att WR 121-16 inte alls är särskilt lysande, med en ljusstyrka på bara 75 900 gånger solens, mycket mindre än de flesta Wolf–Rayet-stjärnor. WR 121-16 har en massa motsvarande drygt 7 solmassor, som nästan helt är helium. Ca 1,5 procent av stjärnan består av kväve och 0,2 procent av den består av kol.[2]

Starka stjärnvindar, typiska för Wolf–Rayet-stjärnor, med en sluthastighet på 1 000 kilometer per sekund gör att WR 121-16 förlorar 10−4,97 solmassa per år,[2] mycket mer än solens (2-3) x 10−14 solmassa per år. Vindarna är så täta att stjärnans fotosfär inte är synlig. Dess radie definieras för överensstämmelse med andra Wolf–Rayet-stjärnor som på ett optiskt djup av 20, med ca 4 solradier. En "transformerad" radie vid ett optiskt djup av 2/3, mer jämförbart med andra typer av stjärnor, är ungefär 6 solradier.[2]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, WR 121-16, 6 juni 2023.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Zhang, Wei; Todt, Helge; Wu, Hong; Shi, Jianrong; Hsia, Chih-Hao; Wu, Yuzhong; Wu, Chaojian; Zhao, Yongheng; Zhang, Tianmeng; Hou, Yonghui (2020-10-12). "A New Transition Wolf-Rayet WN/C Star in the Milky Way". The Astrophysical Journal. 902 (1): 62. arXiv:2008.08205. Bibcode:2020ApJ...902...62Z. doi:10.3847/1538-4357/abb0e7. ISSN 1538-4357. S2CID 221172973.
  3. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=WR+121-16. Hämtad 2024-06-29.
  4. ^ "Wolf-Rayet Star Catalogue". pacrowther.staff.shef.ac.uk. Hämtad 2021-03-24.