WR 102ka eller Pionstjärnan, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbildenSkytten. Baserat på uppmätt parallax beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 26 000 ljusår (ca 8 000 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 60 km/s.[3] Den är en slash star som är en av flera kandidater till den mest lysande kända stjärnan i Vintergatan.[5]
Observation
WR 102ka ligger nära Vintergatans centrum och är i huvudsak helt skymd i synliga våglängder. Den måste alltså observeras i infrarött ljus med längre våglängder, som kan tränga igenom stoftet. WR 102ka katalogiserades 2002 och 2003 genom infraröda undersökningar. Den observerades för Two-Micron All Sky Survey (2MASS) i de nära-infraröda J-, H- och Ks-banden, vid 1,2 μm, 1,58 μm respektive 2,2 μm,[1] och ISOGAL-undersökningen av unga stjärnobjekt vid 7 μm och 15 μm.[7]
Smalbandiga infraröda observationer av flera spektrala egenskaper kring 2 μm visade att WR 102ka var en Wolf–Rayet-stjärna med trolig spektralklass WN10.[8] Den föreslogs också som en möjlig lysande blå variabel.[9]
"Pionnebulosan", som upptäckts av NASA:s Spitzer Space Telescope. Denna trefärgade infraröda komposition visar 3,6 μm ljus i blått, 8 μm ljus i grönt och 24 μm ljus i rött. Pionnebulosan är det rödaktiga molnet av stoft i och runt den vita cirkeln, som omger pionnebulosans stjärna.
Rymdteleskopet Spitzer observerade den 20 april 2005 WR 102ka vid våglängder på 3,6 μm, 8 μm och 24 μm. Dessa observationer möjliggjorde de första tillförlitliga beräkningarna av de fysiska egenskaperna hos detta extremt ljusstarka objekt.[2]
^ [abcd] Skrutskie, Michael F.; Cutri, Roc M.; Stiening, Rae; Weinberg, Martin D.; Schneider, Stephen E.; Carpenter, John M.; et al. (1 February 2006). "The Two Micron All Sky Survey (2MASS)". The Astronomical Journal. 131 (2): 1163–1183. Bibcode:2006AJ....131.1163S. doi:10.1086/498708. ISSN 0004-6256. S2CID 18913331.
^ [abcdef] Barniske, A.; Oskinova, L. M.; Hamann, W. -R. (2008). "Two extremely luminous WN stars in the Galactic center with circumstellar emission from dust and gas". Astronomy and Astrophysics. 486 (3): 971. arXiv:0807.2476. Bibcode:2008A&A...486..971B. doi:10.1051/0004-6361:200809568. S2CID 8074261.
^ [abc] Oskinova, L. M.; Steinke, M.; Hamann, W. - R.; Sander, A.; Todt, H.; Liermann, A. (2013). "One of the most massive stars in the Galaxy may have formed in isolation". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 436 (4): 3357. arXiv:1309.7651. Bibcode:2013MNRAS.436.3357O. doi:10.1093/mnras/stt1817. S2CID 118513968.
^ [ab] Steinke, M.; Oskinova, L. M.; Hamann, W. -R.; Sander, A. (2015-01-01). "The Wolf-Rayet stars WR102c and 102ka and their isolation". Wolf-Rayet Stars: 365. Bibcode:2015wrs..conf..365S.
^Hamann, Wolf-Rainer; Barniske, Andreas; Liermann, Adriane; Oskinova, Lidia M.; Pasemann, Diana; Ruehling, Ute (2011). "The most luminous stars in the Galaxy and the Magellanic Clouds". Société Royale des Sciences de Liège. 80: 98. arXiv:1012.1875v1. Bibcode:2011BSRSL..80...98H.
^Felli, M.; Testi, L.; Schuller, F.; Omont, A. (2002). "Young massive stars in the ISOGAL survey. II. The catalogue of bright YSO candidates". Astronomy and Astrophysics. 392 (3): 971–990. arXiv:astro-ph/9905296. Bibcode:2002A&A...392..971F. doi:10.1051/0004-6361:20020973. S2CID 18314394.
^Homeier, N. L.; Blum, R. D.; Pasquali, A.; Conti, P. S.; Damineli, A. (2003). "Results from a near infrared search for emission-line stars in the Inner Galaxy: Spectra of new Wolf-Rayet stars". Astronomy & Astrophysics. 408: 153–159. arXiv:astro-ph/0306578. Bibcode:2003A&A...408..153H. doi:10.1051/0004-6361:20030989. S2CID 11814077.
^Clark, J. S.; Larionov, V. M.; Arkharov, A. (2005). "On the population of galactic Luminous Blue Variables" (PDF). Astronomy & Astrophysics. 435 (1): 239–246. Bibcode:2005A&A...435..239C. doi:10.1051/0004-6361:20042563.
