VW Leonis Minoris

VW Leonis Minoris
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Lilla lejonet
Rektascension	11^t 02^m 51,910 ^s[1]
Deklination	+30° 24′ 54,70 ″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	8,07[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	F2 V + G2 V[3]
B–V	+0,410 ± 0,015[2]
Variabeltyp	Misstänkt W Ursae Majoris-variabel[4]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	+5,00 ± 0,75[2] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: +12,304[1] mas/år Dek.: -4,764[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	8,8238 ± 0,1046[1]
Avstånd	370 ± 4 lå (113 ± 1 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	+2,46[2]
Detaljer
Massa	1,68 ± 0,02[5] M☉
Radie	1,69 ± 0,02[5] R☉
Luminositet	8,73[2] L☉
Andra beteckningar
HD 95660, AG+30 1106, BD+31 2225, GSC 02519-02347, HIC 54003, HIP 54003, 2MASS J11025190+3024546, PPM 75634, SAO 62372, TD1 15323, TYC 2519-2347-1, uvby98 100095660, VW Leonis Minori, Gaia DR2 733549185449902208, Gaia DR3 733549185449902208, Gaia DR1 733549181154626304[6][7]

VW Leonis Minoris eller HD 95660, är en snäv kvadruppelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla lejonet. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 8,07[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 8,82 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 370 ljusår (ca 113 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på 5 km/s.[2]

Egenskaper

Primärstjärnan VW Leonis Minoris är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass F2 V.[3] Den har en massa som är ca 1,7[5] solmassa, en radie som är ca 1.7[5] solradie och har ca 8,7[2] gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär.

Ljuskurva för VW Leonis Minoris, anpassad från TESS-data. (1997).[8]

VW Leonis Minoris upptäcktes med hjälp av observationer med Hipparcos-satelliten vara variabel. Den klassificeras som en W Ursae Majoris förmörkelsevariabel av typ A,[5] där de två stjärnorna delar ett gemensamt skal. Förmörkelsen av primärstjärnan gör att den gemensamma magnituden sjunker till 8,45.[4] Dessa komponenter (1 & 2) har en omloppstid på 11,4611 timmar och omloppsplanet har en lutning på 72,4° mot siktlinjen från jorden.[9] De har en kombinerad spektralklass av F2V.[3]

År 2006 upptäcktes ytterligare en fristående dubbelstjärna, vilket gör detta till ett fyrdubbelt stjärnsystem.[10] Denna dubbelstjärna har en omloppstid på 7,93 dygn, en svag excentricitet på 0,04,[9] och visar en apsidal precession med en period på 78,6 ± 1,6 år.[3] Komponenterna (3 och 4) har en kombinerad spektralklass av G2 V,[3] motsvarande en huvudseriestjärna av spektraltyp G.[3]

De två dubbelstjärnorna (1–2 och 3–4) kretsar kring varandra med en period på 355 dygn och en excentricitet på 0,1.[9] Planet för deras omloppsbana är nära i samma plan (inom 5°) med omloppsplanet för den fristående binären. Denna yttre omloppsbana verkar stabil, vilket tyder på att det inte finns någon ytterligare yttre komponent i konstellationen.[3] Den närliggande stjärnan med nionde magnitud HD 95606 (HIP 53969) delar gemensam egenrörelse med VW Leonis Minoris och kan vara löst gravitationsbunden. De bildades troligen alla i samma protostellära moln.[9]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, VW Leonis Minoris, 23 juni 2022.

Noter

1. ^ [ ] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
2. ^ [ ] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
3. ^ [ ] Pribulla, T.; et al. (May 2020), "Secular changes in the orbits of the quadruple system VW LMi", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 494 (1): 178–189, arXiv:2003.08169, Bibcode:2020MNRAS.494..178P, doi:10.1093/mnras/staa699.
4. ^ [ ] Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085, S2CID 125853869.
5. ^ [ ] Djurašević, G.; et al. (March 2013), "Photometric Analysis of HS Aqr, EG Cep, VW LMi, and du Boo", The Astronomical Journal, 145 (3): 10, Bibcode:2013AJ....145...80D, doi:10.1088/0004-6256/145/3/80, 80.
6. VW LMi (unistra.fr). Hämtad 2023-06-21.
7. "VW LMi". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 2021-02-05.
8. "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 8 december 2021.
9. ^ [ ] Pribulla, T.; et al. (October 2008), "VW LMi: tightest quadruple system known. Light-time effect and possible secular changes of orbits", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 390 (2): 798–806, arXiv:0808.0129, Bibcode:2008MNRAS.390..798P, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13781.x, S2CID 14256305.
10. Pribulla, Theodor; Rucinski, Slavek M. (June 2006), "Contact Binaries with Additional Components. I. The Extant Data", The Astronomical Journal, 131 (6): 2986–3007, arXiv:astro-ph/0601610, Bibcode:2006AJ....131.2986P, doi:10.1086/503871, S2CID 15762240.