Svarta sotnjerna
Svarta sotnjerna, (ryska: Чёрная сотня) även kända som svarta hundradena eller de svarta hundra, (Черносотенцы) var en nationalistisk, konservativ och antisemitisk rörelse i Kejsardömet Ryssland under det tidiga 1900-talet.[1] Rörelsen stödde Huset Romanov, var rysk-ortodoxt kristna och monarkivänliga, men även starkt främlingsfientliga mot bland annat judar och ukrainare.[2] HistoriaSvarta hundradena var särskilt aktiva från 1906 till 1914, då de genomförde räder (med inofficiellt godkännande) och pogromer mot revolutionära grupper och judar i Ryssland.[3] Rörelsen upplöstes officiellt 1917 och en av dess förgrundsfigurer var Vladimir Purisjkevitj (1870–1920).[4] Nyare versionSommaren 1992 grundade Alexander Shtilmark en nyare version av de Svarta sotnjerna, vars säte finns i Moskva. Den nyare versionen är dock inte registrerad.[5] De nya Svarta sotnjerna förkastar att Ukraina är en självständig stat.[6][7] Rörelsen och ideologierDe svarta sotnjerna bestod främst av jordägare, rika bönder, byråkrater, köpmän, poliser och präster.[3] Rörelsen kallade sig själva för ''patrioter", "sanna ryssar" och ''monarkister'', men även ''högerextrema''.[8] I slutet av 1907 hade rörelsen avdelningar i 66 olika subjekter i Ryssland och antalet medlemmar beräknades vara mellan 60 000 och 100 000 personer.[1] Rörelsens slagord var ''Ortodoxi, autokrati, nationalitet''.[1][3] Organisationen hade även flera mindre organisationer, som bland annat den Ryska församlingen, som skapades år 1900 och som styrdes av 18 personer.[9] ÖvrigtSvarta sotnjerna stod partiet Ryska folkets förbund och dess ledare doktor Aleksandr Dubrovin nära.[källa behövs] Bilder
Se ävenReferenserNoter
Externa länkar
|