Storbritanniens unionsflagga
Storbritanniens unionsflagga (engelska: Union Flag, "unionsflaggan" – officiell inhemsk benämning),[1] ofta kallad Union Jack ("unionsgösen") som smeknamn, är nationalflaggan för förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Smeknamnet "Union Jack" är vanligt förekommande, särskilt i England, och kommer sig av att flaggan under lång tid använts som gös (engelska: jack) av Storbritanniens örlogsflotta. Det officiella namnet "Union Flag" blir dock allt vanligare, särskilt i Skottland och Nordirland.[källa behövs] Unionsflaggan utgörs av en kombination av Englands flagga (ett rött georgskors på en vit botten), Skottlands flagga (ett vitt andreaskors mot en blå bakgrund) och Sankt Patriks flagga (ett rött patrikskors på vit botten) för Irland (sedan republiken Irland blev självständig representerar det officiellt endast Nordirland).
HistoriaUrsprungliga unionsflaggorSkapandet av unionsflaggan startade 1603, när kung Jakob VI av Skottland också blev kung av England under namnet Jakob I, varefter den första "unionsflaggan" specificerades den 12 april 1606 via kungörelse. Det finns dock inga bevis för att flaggan användes på land under 1600-talet: den var inte en statsflagga (England och Skottland var fortfarande separata, självständiga stater), bara en kunglig flagga för bruk på kungens egna skepp. En kungörelse specificerade en kombination av Englands och Skottlands flaggor, men det finns inga bevarade skisser, så man vet inte precis hur kombinationen av korsen skedde. En formell union mellan England och Skottland skapades dock först under Treaty of Union 1707. Snart därefter började användningen av den första, enkla unionsflaggan, med ett rött georgskors över ett vitt andreaskors mot en blå bakgrund. En skotsk variant med det vita andreaskorset över det röda georgkorset användes under flera år i Skottland.
Den moderna unionsflagganDen nuvarande utformningen av flaggan tillkom den 1 januari 1801 när Kungariket Irland anslöts till unionen mellan England och Skottland, varav ett patrikskors (rött andreaskors på vit botten), tillskrivet Irlands skyddshelgon Sankt Patrik ("Sankt Patriks flagga"), lades till den ursprungliga unionsflaggan. Det röda andreaskorset är dock oregelbundet inplacerat i det vita andreaskorset för att undvika att det skall uppfattas som att Irlands kors är lagt över Skottlands kors. Irland var en underordnad medlem av unionstaten. Unionsstatens fjärde riksdel, Wales, är inte representerad i flaggan eftersom Wales blev erövrat av England och inte fick behålla sina nationella symboler. Unionsflaggans djupa marinblå färg (Pantone 280) skiljer sig dock från Skottlands flaggas ljusare blå. År 2003 bestämde det skotska parlamentet att Skottlands flaggas blå var Pantone 300.
Flaggans popularitetAnvändning av unionsflaggan i Skottland, Wales och Nordirland är ofta en mycket kontroversiell fråga. I Nordirland används unionsflaggan till exempel av protestanter som vill fortsätta vara en del av Storbritannien (Orangeorden), och i Skottland är flaggan en symbol för Storbritannien bland nationalisterna (som vill ha ett självständigt Skottland). I Irland kallas unionsflaggan "The Butcher's Apron" ("slaktarrocken"). Även i England har unionsflaggan blivit mindre populär under senare år, och engelsmännens egen flagga med georgskorset blir allt mer populär bland folket, till exempel för att stödja Englands fotbollslandslag. Andra flaggor som använder unionsflagganUnionsflaggan var Kanadas formella nationsflagga fram till 1965. I Kanada hette flaggan Royal Union Flag. Många andra länder fortsätter att använda unionsflaggan som en del av sina egna flaggor.
Flaggdagar i Storbritannien
Se även
Referenser
Externa länkar
|