Miller utexaminerades 1808 från South Carolina College (numera University of South Carolina). Han studerade sedan juridik och inledde 1811 sin karriär som advokat. Han tillträdde 1817 som ledamot av USA:s representanthus. Han efterträddes 1819 av Joseph Brevard.
USA:s vicepresident John C. Calhoun skrev 1828 sitt dokument South Carolina Exposition and Protest som kom att lägga grunden till Nullifier Party. Calhoun var demokrat och det var hans anhängare i South Carolina som startade den nya rörelsen. Miller vann guvernörsvalet i South Carolina 1828. Enligt Nullifier Party var det möjligt för delstaten South Carolina att ogiltigförklara en federal lag om en sådan lag ansågs vara i strid mot delstatens konstitution. Miller var den första i raden av tre guvernörer i South Carolina som anslöt sig till Nullifier Party.
Miller efterträdde 1831 William Smith som senator för South Carolina. Miller representerade Nullifier Party i senaten och efterträddes 1833 av partikamraten William C. Preston.
Referenser
Noter
^ [ab] SNAC, SNAC Ark-ID: w62v2pp2, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^A New Nation Votes: American Electoral Returns, 1788-1825, American Astronomical Society och Tufts University, läs online och läs online, läst: 23 december 2020.[källa från Wikidata]