Sorgstenskvätta[2] (Oenanthe lugens) är en tätting i familjen flugsnappare med mycket komplicerad systematik.[3]
Utbredning och systematik
Sorgstenskvätta utgör ett komplex av taxa som olika auktoriteter behandlar på olika sätt. Enligt tongivande internationella auktoriteten Clements m.fl. omfattar stenskvättan numera fyra underarter med följande utbredningsområde:[3]
Birdlife Sverige urskilde 2014 halophila som den egna arten maghrebstenskvätta,[5], sedan 2021 även tongivande International Ornithological Congress (IOC) som även beslöt att behandla warriae som en egen art.[6][5] Birdlife Sverige följde efter, varvid warriae tilldelades det svenska namnet basaltstenskvätta.[7] Efter DNA-studier[8][9][10] som visar att persica inte är systertaxon till lugens i begränsad mening urskildes 2024 även den som en egen art av Birdlife Sverige och tilldelades namnet zagrosstenskvätta.[11]
Sorgstenskvättan är en medelstor (14,5–16,5 centimeter) oftast svartvit fågel som påminner om nunnestenskvättan (Oenanthe pleschanka) med svart ovansida men vit hjässa och nacke, men har till skillnad från denna ett jämnbrett svart ändband på den huvudsakligen vita stjärten. Sorgstenskvättan har vidare något grövre näbb och ben samt mindre svart haklapp och mindre vitt på nacken.[4]
De olika underarterna (eller arterna) skiljer sig tydligt åt i utseende. Nominatformen har rostfärgad undergump och ljus bas på vingpennorna, och könen är lika.[4] Taxonet persica (zagrosstenskvätta) liknar nominatformen, men hättan är vanligtvis brungrå och det vita begränsat till ett ögonbrynsstreck. Vidare är undergumpen mörkare, stjärtbandet något bredare och honan något dovare färgad än hanen.[14]
Hos maghrebstenskvätta (halophila) är undergumpen vit och vingarna helsvarta. Den har också en distinkt hondräkt med ljust beigebrun rygg och ljus eller gråsolkig strupe. Basaltstenskvättan (warriae) är helsvart med vit undergump och ljusa vingar.[4]
Läten
Sorgstenskvättans sång består av korta, djupa, vemodiga och klara strofer med rullande ton, närmast lik blåtrast i rösten. Locklätet är ett rakt hiit eller ett smackande tschack.[4]
Ekologi
Oenanthe lugens lugens
Sorgstenskvättan häckar i karga bergstrakter, branta stup eller i flackare klippig terräng med sparsam växtlighet. Den lever mest av insekter. Boet byggs i en klippskreva, i ett hål i marken eller under en sten.[4]
^ [ab] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ [abcdef] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 286. ISBN 978-91-7424-039-9
^ [ab] BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (2014) Förändringar i listan över holarktis fåglar, Vår Fågelvärld, vol.73, nr.2, sid:36-45
^Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
^Förschler, M.I., F. Khoury, F. Bairlein, and M. Aliabadian (2010a), Phylogeny of the mourning wheatear Oenanthe lugens complex, Mol. Phylogenet. Evol. 56, 758-767.
^Förschler, M.I., F. Khoury, F. Bairlein, and M. Aliabadian (2010b), Corrigendum to "Phylogeny of the mourning wheatear Oenanthe lugens complex" [Mol. Phylogenet. Evol. 56 (2010) 758-767], Mol. Phylogenet. Evol. 57, 483-484.
^Alaei Kakhki, N., Schweizer, M., Lutgen, D., Bowie, R.C.K., Shirihai, H., Suh, A., Schielzeth, H. och Burri, R. 2023. A phylogenomic assessment of convergent evolution in open-habitat chats. Zool. Scr. 45: 237–251.
^Collar, N. (2018). Mourning Wheatear (Oenanthe lugens). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58540 24 januari 2018).
