Sigfrid von Engeström

Sigfrid von Engeström
Född14 mars 1889[1]
Linköpings församling[1], Sverige
Död16 mars 1984[1] (95 år)
Gåsinge-Dillnäs församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningPräst, översättare, teolog
ArbetsgivareUppsala universitet
FöräldrarAdolf von Engeström
Redigera Wikidata

Johan Sigfrid Wilhelm von Engeström, född 14 mars 1889 i Linköping, död 16 mars 1984 på Heby fideikommiss i Gåsinge-Dillnäs församling i Södermanlands län,[2] var en svensk teolog och präst.

Biografi

Sigfrid von Engeström var son till domprosten i Kalmar Adolf von Engeström och Mathilde Liljencrantz. Han var filosofie kandidat, teologie doktor och blev docent i teologisk etik i Uppsala 1920. Han blev biträdande lärare i symbolik 1920m lektor vid Uppsala högre allmänna läroverk 1923 och professor i teologisk etik i Uppsala 1939. Han var en av de ledande inom Sveriges kristliga studentrörelse och deltog verksamt i den ekumeniska rörelsen. Bland von Engeströms skrifter märks Studier till Wilhelm Herrmanns etik (gradualavhandling, 1920), Romersk katolicism (1923), Luthers tankar om frälsningsvissheten i Romarbrevskommentaren (1926). Från 1925 var tillsammans med Manfred Björkquist redaktör för tidskriften Vår Lösen.[3]

von Engeström var medlem av den högerradikala politiska organisationen Sveriges nationella förbund,[4] ordförande för konservativa studentföreningen Heimdal 1920 och ledamot av Nordstjärneorden.

Bibliografi (urval)

  • Studier till Wilhelm Herrmanns etik (Almqvist & Wiksell, 1920) [Diss. Uppsala universitet]
  • Romersk katolicism: ur den katolska kyrkans tankevärld (Svenska kristliga studentrörelsen, 1923)
  • Luthers trosbegrepp med särskild hänsyn till försanthållandets betydelse (1933)
  • Tro och realism (Diakonistyrelsen, 1935)
  • De två vägarna: studier i fornkyrkans tankevärld (Diakonistyrelsen, 1936)
  • Förlåtelsetanken hos Luther och i nyare evangelisk teologi (Diakonistyrelsen, 1938)
  • Katolicismen i nutiden (Bonnier, 1941)
  • Samvetet (Svenska bokförlaget, 1947)
Översättningar
  • Wilhelm Herrmann: Religion och historia i den evangeliska kristendomen: Olaus-Petri-föreläsningar hållna vid Upsala universitet (öfvers. från författarens manuskript af Sigfrid von Engeström, Geber, 1912)
  • Rudolf Kittel: Israels religionshistoria (Die Religion des Volkes Israel) (Svenska kyrkans diakonistyrelse, 1921)
  • Jens Nørregaard: Augustinus väg till kristendomen (Diakonistyrelsen, 1928)
  • Den Augsburgska bekännelsen (översättning och historisk inledning) (Diakonistyrelsen, 1930)
  • Martin Luther: Om goda gärningar (Von den guten Werken) (Diakonistyrelsen, 1942)
Företrädare:
Sven Ydén 		Föreningen Heimdals ordförande
1920 		Efterträdare:
Göran Hultin


Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 18 november 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  3. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  4. ^ https://tobiashubinette.wordpress.com/2016/01/17/sveriges-nationella-forbund-extremhogern/

Källor

  • Oloph Bexell, Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 120), Uppsala 2021, s. 273–279 och där anf. litteratur.
  • Sveriges dödbok 1947–2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund