Söderhamns församling var en församling i Hälsinglands södra kontrakt i Uppsala stift. Församlingen ingick i Söderhamns pastorat och låg i Söderhamns kommun i Gävleborgs län. Församlingen uppgick 2018 i Söderhamn-Sandarne församling.
Administrativ historik
Församlingen bildades 1620 genom en utbrytning ur Söderala församling. 1 maj 1917 utbröts Sandarne församling.[3] Församlingen uppgick 2018 i Söderhamn-Sandarne församling.[4]
Den 1 januari 1950 (enligt beslut den 26 november 1948) överfördes från Söderhamns församling till Söderala församling vissa obebodda områden omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land.[5]
Församlingskod var 218201.
Pastorat
Söderhamns församling var 1620-1635 annexförsamling i pastoratet Söderala och Söderhamn, för att från 1635 till 1 maj 1917 utgöra ett eget pastorat. 1 maj 1917 utbröts Sandarne församling och Söderhamns församling blev moderförsamling i pastoratet Söderhamn och Sandarne.[3]
Areal
Söderhamns församling omfattade den 1 januari 1952 en areal av 32,56 km², varav 31,50 km² land.[5] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade församlingen samma datum en areal av 33,76 km², varav 32,93 km² land.[6]
Kyrkor
Kyrkoherdar
Organister
Lista över organister.
Verksam |
Namn |
Levnadstid |
Övrigt
|
1673-1685 |
Joachim Zellinger |
1645-1685 |
Stadsskrivare och organist.[8]
|
1722–1725 |
Lars Stillman |
|
Organist.
|
1738–1750 |
Sven Forsberg |
|
Organist.
|
1755–1780 |
Lars Forsberg |
|
Organist.
|
1863–1886 |
August Österlund |
1833–1898 |
Organist.
|
1899–1914 |
Einar Skagerberg |
1876–1969 |
Organist.[9]
|
1925–1964 |
Nils Joseph Svensson |
1897– |
Organist.[10]
|
Se även
Källor
- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/218201000.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 106. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 23 november 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 54 & 203. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 23 november 2017 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Fant, Johan Eric; Låstbom August Theodor, Fant Andreas Michael (1845). Upsala ärkestifts herdaminne D. 3. Upsala: Wahlström & Låstbom. sid. 102-112. Libris 1799834
- ^ ”Rudén, Jan Olof (2023). Musiken i Uppsala under stormaktstiden : bidrag till dess historia grundade på en arkivinventering. 2, 1660-1730. Del B, Biografier s. 82-83 [Elektronisk resurs.”]. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-490509. Läst 15 mars 2024.
- ^ Kyrkomusikernas riksförbund: 1901-2001. Stockholm: Kyrkomusikernas riksförbund. 2001. sid. 170. Libris 8376384. ISBN 9177180224
- ^ Ala kontrakt i Sveriges statskalender 1964