Rutenium

Rutenium
Nummer 44 Tecken Ru Grupp 8 Period 5 Block d
Fe ↑ Ru ↓ Os Teknetium ← Rutenium → Rodium     [Kr] 4d^7 5s^1             44Ru                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	101,07 u
Utseende	Silvrig metallisk
Fysikaliska egenskaper
Densitet	12 370 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	2 607 K (2 334 °C)
Kokpunkt	4 423 K (4 150 °C)
Molvolym	8,17 × 10^-6 m³/mol
Smältvärme	24 kJ/mol
Ångbildningsvärme	595 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	130 (178) pm
Kovalent radie	126 pm
Jonisationspotential	Första: 710,2 kJ/mol Andra: 1 620 kJ/mol Tredje: 2 747 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Kr] 4d^7 5s^1
e^− per skal	2, 8, 18, 15, 1
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	8, 6, 4, 3, 2 (svag syra)
Elektronegativitet	2,2 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	hexagonal
Ljudhastighet	5 970 m/s
Elektrisk konduktivitet	13,7×10^6 A/(V × m)
Mohs hårdhet	6,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP ^96Ru 5,52 % Stabil ^98Ru 1,88 % Stabil ^99Ru Stabil ^100Ru 12,6 % Stabil ^101Ru 17,0 % Stabil ^102Ru 31,6 % Stabil ^104Ru 18,7 % Stabil ^106Ru {syn.} 373,59 dagar β^- 0,039 ^106Rh
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Rutenium är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen lätta platinametaller med kemiskt tecken[1] Ru och atomnummer 44. Rutenium är även en restprodukt från fissionerad uran-235.

Historia

Rutenium upptäcktes av den ryske kemisten Karl Ernst Claus 1844 och var den sjätte och sista av platinametallerna som upptäckts. Namnet rutenium kommer från nylatinets Ruthenia (Rutenien).[2]

Förekomst och framställning

Rutenium förekommer endast med ca 0,004 g/ton i naturen och tillsammans med andra platinametaller, till exempel som legering med iridium. Det kan framställas ur anodslam, en biprodukt vid rening av råkoppar.[2]

Separationen från andra metaller sker genom destillation av rutenium(VIII)oxid och metallen utvinns genom reduktion av (NH₄)₃RuCl₆ med vätgas.[2]

Ca 12 ton rutenium produceras varje år med en beräknad total tillgång av 5 000 ton i världen.[3]

Användning

Rutenium används inom kemisk industri, t. ex. som katalysator vid syntes av långkedjiga kolväten och inom elektronikindustrin till hårda kontaktlegeringar. Vidare används rutenium till smycken, pennspetsar, glödtrådar och keramikglasyrer. Rutenium är också en viktig komponent i Grätzel-celler, en typ av solcell.[2]

Den radioaktiva isotopen Rutenium-106 används som betastrålande preparat vid cancerbehandling, framförallt vid behandling av ögonmelanom.[4]

Se även

• Periodiska systemet

Källor

1. Svenska Kemisamfundet, nomenklaturutskottet, Visste du att?, Kemin är ett teckenspråk [1]
2. ^ [ ] Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011
3. Emsley, J. (2003). "Ruthenium". Nature's Building Blocks: An A-Z Guide to the Elements. Oxford, England, UK: Oxford University Press. pp. 368–370. ISBN 0-19-850340-7.
4. ”Brachytherapy of Uveal Melanomas with Ruthenium-106 Plaques”. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5454671/.