Prinsessan Maria, hertiginna av Gloucester och Edinburgh

Prinsessan Maria, hertiginna av Gloucester och Edinburgh
Född25 april 1776[1][2][3]
Buckingham Palace, Storbritannien
Död30 april 1857[1][2][3] (81 år)
Gloucester House, Storbritannien
BegravdSt. George's Chapel
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
SysselsättningAristokrat
MakePrins Vilhelm Fredrik, hertig av Gloucester och Edinburgh
(g. 1816–1834, makas/makes död)[4][5]
FöräldrarGeorg III av Storbritannien[6][4]
Charlotte av Mecklenburg-Strelita[6][4]
SläktingarGeorg IV av Storbritannien (syskon)[4]
Prins Fredrik, hertig av York och Albany (syskon)[4]
Vilhelm IV av Storbritannien (syskon)[4]
Charlotte av Storbritannien (syskon)
Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn (syskon)[4]
Prinsessan Augusta Sofia av Storbritannien (syskon)
Prinsessan Elisabet av Storbritannien (syskon)
Ernst August I av Hannover (syskon)
Prins August Fredrik, hertig av Sussex (syskon)
Prins Adolf, hertig av Cambridge (syskon)
Prinsessan Sofia av Storbritannien (syskon)
Prinsessan Amelia av Storbritannien (syskon)
Utmärkelser
Georg IV:s familjeorden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Prinsessan Maria, hertiginna av Gloucester och Edinburgh.

Prinsessan Maria, hertiginna av Gloucester och Edinburgh, född 1776 på Queens House (senare Buckingham Palace ), död 1857 på Gloucester House i London, var en brittisk prinsessa och hertiginna, gift med sin kusin prins William Frederick, hertig av Gloucester och Edinburgh. Hon var dotter till kung Georg III av Storbritannien och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz.

Biografi

Prinsessan Maria och hennes systrar undervisades i musik, dans, konst, engelska, franska, tyska och geografi under överinseende av sin guvernant Lady Charlotte Finch.

Maria framförde 1791 en menuett på en hovbal och debuterade officiellt i det vuxna sällskapslivet tillsammans med sin syster Sofia på faderns födelsedagsbal 1792. Hon ansågs vara den vackraste av sina systrar.

Till skillnad från vad som var normen för prinsessor under hennes samtid blev hon inte bortgift i femtonårsåldern, eftersom hennes far inte ville att hans döttrar skulle gifta sig; dels på grund av hans systrars olyckliga äktenskap utomlands, och dels för att han var nöjd med att behålla dem hemma. De fick istället leva ett överbeskyddat liv som sällskap åt sin mor, fick aldrig träffa personer utanför hovet eller umgås för nära med män. Hon förälskade sig år 1796 i prins Fredrik av Oranien, vars familj levde i exil i England, men tilläts inte gifta sig då fadern ville att hennes äldre systrar skulle gifta sig först. Då Fredrik dog 1799 tilläts Maria bära sorgdräkt.

När hennes far kungen år 1811 slutligen insjuknade i permanent psykisk sjukdom och hennes bror tronföljaren utsågs till regent, fick systrarna uppleva mer frihet tack vare sin bror prinsregenten. Den 22 juli 1816 gifte hon sig med sin kusin, prins William Frederick, hertig av Gloucester och Edinburgh, varpå brodern höjde makens titel från höghet till kunglig höghet. Paret fick inga barn. William beskrivs som förälskad, men Maria uppges främst ha gift sig för att det var det enda sättet för henne att kunna flytta från sin mor och få en egen bostad och leva ett mer självständigt liv.

Maria hade en nära relation med sin bror, kung Georg IV av Storbritannien, och stod på hans sida under hans skilsmässa. Hon ansågs också vara favoritfaster åt sin brorsdotter drottning Victoria.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Princess Mary, Duchess of Gloucester and Edinburgh, 12 oktober 2009.

Noter

  1. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10087.htm#i100861.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Kindred Britain, Kindred Britain-ID: I4244, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, genealogics.org person-ID: I00000492, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ The Peerage person-ID: p10087.htm#i100861, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Allmänna källor

  • Fraser, Flora. Princesses: The Six Daughters of George III. 2004. London: John Murray, 2005. ISBN 0-7195-6109-4