Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn

Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn
Född2 november 1767[1][2][3]
Buckingham Palace, Storbritannien
Död23 januari 1820[1][2][3] (52 år)
Sidmouth, Storbritannien
BegravdSt. George's Chapel
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
SysselsättningMilitär, aristokrat
Befattning
Ledamot av Kronrådet (1799–1820)
Gibraltars guvernör (1802–1820)
MakaViktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld
(g. 1818–1820, döden)[4][5][6]
PartnerThérèse-Bernardine de Saint-Laurent
BarnAdelaide Victoria Augusta Dubus (f. 1789)[7]
Edward Schencker Scheener (f. 1789)[4]
Viktoria av Storbritannien (f. 1819)[4][5]
FöräldrarGeorg III av Storbritannien[4][5]
Charlotte av Mecklenburg-Strelita[4][5]
SläktingarGeorg IV av Storbritannien (syskon)[5]
Prins Fredrik, hertig av York och Albany (syskon)[5]
Vilhelm IV av Storbritannien (syskon)[5]
Charlotte av Storbritannien (syskon)
Prinsessan Augusta Sofia av Storbritannien (syskon)
Prinsessan Elisabet av Storbritannien (syskon)
Ernst August I av Hannover (syskon)
Prins August Fredrik, hertig av Sussex (syskon)
Prins Adolf, hertig av Cambridge (syskon)
Prinsessan Maria, hertiginna av Gloucester och Edinburgh (syskon)[5]
Prinsessan Sofia av Storbritannien (syskon)
Prinsessan Amelia av Storbritannien (syskon)
Carl av Leiningen
Feodora av Leiningen
Utmärkelser
Sankt Patriksorden (1783)
Riddare av Strumpebandsorden (1786)
Riddare med storkors av Bathorden (1815)
Riddare med storkors av Guelferorden (1815)
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Prins Edward, hertig av Kent och Strathearn, född 2 november 1767Buckingham Palace i London, död 23 januari 1820 i Sidmouth i Devon, var en brittisk prins som är mest känd som far till regerande drottningen Viktoria.

Biografi

Edvard utnämndes till hertig av Kent och earl av Dublin den 23 april år 1799, var guvernör i Gibraltar 1802, och 1805 till fältmarskalk. 1816 lämnade han plötsligt England och bosatte sig i Bryssel där han levde ett liv i tillbakadragenhet. Edvard hade blivit mycket impopulär i armén genom sitt råa sätt och pedanteri, och i regeringen var han inte heller uppskattad, genom sina närmanden till den liberala oppositionen.[8]

Edward föddes som fjärde son till kung Georg III. Trots många älskarinnor förblev han länge ogift. Prins Edvard hade mellan 1794 och 1818 ett förhållande med kurtisanen Thérèse-Bernardine de Saint-Laurent.

Tronföljare var hans äldre bror Georg, från 1811 prinsregent och från 1820 kung Georg IV, och då dennes enda barn prinsessa Charlotte Augusta avled i barnsäng 1817 blev tronföljden osäker. Ingen av kung Georg III:s söner hade nämligen några överlevande legitima barn, och de som var ogifta gifte sig därför snabbt.

Familj

Edward av Kent äktade år 1818 änkefurstinnan av Leiningen, Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld, och dottern Viktoria föddes följande år. Hertigen avled dock redan 23 januari 1820 i lunginflammation och begravdes i St. George's ChapelWindsor Castle, men kvarlevorna flyttades senare. Han dog sex dagar före fadern, Georg III.

Barn:

  1. Viktoria av Storbritannien (1819–1901)

Eftermäle

Den kanadensiska ön och provinsen Prince Edward Island är uppkallad efter honom.

Referenser

  1. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10078.htm#i100780, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] University of Toronto & Lavaluniversitetet, George Williams Brown, David Mackness Hayne, Francess Halpenny, George Ramsay Cook, John English, Marcel Trudel, André Vachon & Jean Hamelin (red.), Dictionary of Canadian Biography, University of Toronto Press och Presses de l'Université Laval, Dictionary of Canadian Biography-ID: edward_augustus_5, läs online, läs online och läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kindred Britain, Kindred Britain-ID: I3917, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p10078.htm#i100780, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  8. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Externa länkar