Pager omtalas redan under forntiden vid den persiske storkungens hov, och Karl den store hade i sin hovskola en mängd adelspojkar. Under 1300-talet börjar page användas som beteckning för en yngling som vid ett furstehov undervisas i hovskick och ridderliga idrotter.[2]
Inom det medeltidariddarväsendet motsvarade pagen skråväsendetslärling. Det var det vanligt att unga adelsmän flyttade hemifrån för att tjäna som pager som ett led i utbildningen att bli riddare. Pagen började ofta vid 7 års ålder och kunde vid 14–15 avancera till väpnare.[1]
Den medeltida pagen försvann när riddarväsendet upphörde, men pager fortsatte att finnas vid många kungliga hov. Under 1700-talet fanns olika kategorier av pager vid det svenska hovet: jaktpager i grönt livré som tjänstgjorde i hovjägeristaten[3], bordspager som uppvaktade vid bordet[4], ridpager som uppvaktade vid ritter[5], stallpager som tjänstgjorde i hovstallet[6], och kammarpager som tjänstgjorde i gemaken[7].
Fram till 1917–18 fanns särskilda pagekårer vid hoven i Sankt Petersburg och München. I Sverige levde traditionen kvar i form av att två kadetter vid krigshögskolan årligen utsågs till kammarpager åt kungen och drottningen, och i den egenskapen åtnjöt ett särskilt beklädnadsbidrag.[2]
Idag tjänstgör kammarpager vid ceremoniella tillfällen, till exempel vid statsbesök, bröllop och högtidliga audienser[8]. Kammarpagerna bär mörkblå jacka med guldgaloner och halskrås, och knäbyxor.[9] De hämtas från Försvarsmakten.[10]