|
Orientsnårsångare
Orientsnårsångare (Scotocerca inquieta) är en liten tätting som förekommer från Nilen i Egypten österut genom Mellanöstern till Indien och Tadzjikistan. Den och nordafrikanska berbersnårsångaren behandlas vanligen som en och samma art, snårsångare (Scotocerca inquieta). BirdLife Sverige urskiljer dock berbersnårsångaren som egen art sedan 2019, varvid inquieta tilldelats det nya namnet orientsnårsångare. FältkänneteckenUtseendeBåde orientsnårsångare och berbersnårsångare är mycket små fåglar med en kroppslängd på endast 10-11 centimeter. De är ljust sandfärgade med lång och mörk stjärt som den ofta likt gärdsmygen håller upprest. På det relativt stora huvudet syns ett tydligt svart ögonstreck samt ett bredare ljust ögonbryn. Hjässan är fint streckad. Benen är långa och ser ut att sitta långt bak på kroppen. Orientsnårsångaren är mörkare än berbersnårsångaren, med ett tydligt svart ögonstreck, ett tydligare vitt istället för beige ögonbrynsstreck och ett mörkt öga istället för ljust.[1] LätenSnårsångaren i vidare mening har flera rätt olika läten: en karakteristisk tvåstavig vissling, en fyrstavig fallande visslande drillsnäppeliknande ramsa samt en torr drill fungerar som orosläte. Den egentliga sången påminner om den fyrstaviga strofen men inleds med en avvikande första stavesle: "trisry vi-vy-vu.[1] Utbredning och systematik Orientsnårsångaren förekommer från östra Egypten i väster, till nordvästra Indien i öster och från Aralsjön i norr till Pakistan i söder. De nordliga häckningspopulationerna öster om Kaspiska havet är flyttfåglar som övervintrar söder om sina häckningsområden.[2] Arten delas in i sex underarter med följande utbredning:[3]
ArtgränserSnårsångaren placeras traditionellt som ensam art i släktet Scotocerca. Studier visar dock att de båda underartsgrupperna skiljer sig påtagligt åt morfologiskt, genetiskt och lätesmässigt.[4] De skiljs också åt av en påtaglig utbredningslucka mellan Nilen och Cyrenaika. Sedan 2019 delar därför BirdLife Sverige upp arten i två, orientsnårsångare (S. inquieta) och berbersnårsångare (S. saharae).[5] De större internationella taxonomiska auktoritetera behåller den fortfarande som en enda art.[3][6] FamiljetillhörighetDNA-studier visar att snårsångaren är nära släkt med familjen cettior. Dock råder delade meningar om den bör inkluderas i denna familj[3] eller urskiljas i en egen.[6] EkologiSnårsångaren påträffas i halvöken, sandig eller stenig stäpp med låga buskar eller i mer bergig stenöken. Den är konstant i rörelse men relativt orädd när den springer runt på marken i jakt på huvudsakligen insekter men också frön. Det kupolformade boet placeras lågt i en buske. Den lägger två till fem ägg som ruvas av båda föräldrarna i 13-15 dagar. Ungarna är flygga efter ytterligare 13-15 dagar.[7] Status och hotSnårsångaren i vidare mening har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, troligen på grund av habitatförlust, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[8] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[8] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som fåtalig till lokalt vanlig.[8] Referenser
|
||||||||||||||||||||||||||||||
_(cropped).jpg)