Berbersnårsångare
Berbersnårsångare (Scotocerca saharae) är en liten tätting som förekommer i nordvästra Afrika. Den behandlas vanligen som underart till snårsångaren (S. inquieta), men urskiljs sedan 2019 av BirdLife Sverige som egen art, varvid inquieta tilldelats det nya trivialnamet orientsnårsångare. FältkänneteckenUtseendeBåde berbersnårsångare och orientsnårsångare är mycket små fåglar med en kroppslängd på endast 10–11 centimeter. De är ljust sandfärgade med lång och mörk stjärt som den ofta likt gärdsmygen håller upprest. På det relativt stora huvudet syns ett tydligt svart ögonstreck samt ett bredare ljust ögonbryn. Hjässan är fint streckad. Benen är långa och ser ut att sitta långt bak på kroppen.[1] Berbersnårsångaren är ljusare än orientsnårsångaren, med beige ögonbrynsstreck och ljust öga. Orientsnårsångaren har istället ett tydligare vitt ögonbrynsstreck och mörkt öga. Sydliga fåglar (theresae) är något mörkare än nominatformen av berbersnårsångare med mer streckad hjässa och nacke och rostfärgat längst fram i ögonbrynsstrecket.[1] LätenSnårsångaren i vidare mening har flera rätt olika läten: en karakteristisk tvåstavig vissling, en fyrstavig fallande visslande drillsnäppeliknande ramsa samt en torr drill fungerar som orosläte. Den egentliga sången påminner om den fyrstaviga strofen men inleds med en avvikande första stavesle: "trisry vi-vy-vu.[1] Utbredning och systematikBerbersnårsångaren är en stannfågel som förekommer i nordvästra Afrika och delas in i två underarter med följande utbredning:[2]
ArtgränserSnårsångaren placeras traditionellt som ensam art i släktet Scotocerca. Studier visar dock att de båda underartsgrupperna skiljer sig påtagligt åt morfologiskt, genetiskt och lätesmässigt.[3] De skiljs också åt av en påtaglig utbredningslucka mellan Nilen och Cyrenaika. Sedan 2019 delar därför BirdLife Sverige upp arten i två, berbersnårsångare (S. saharae) och orientsnårsångare (S. inquieta).[4] De större internationella taxonomiska auktoritetera behåller den fortfarande som en enda art.[2][5] FamiljetillhörighetDNA-studier visar att snårsångaren är nära släkt med familjen cettisångare. Dock råder delade meningar om den bör inkluderas i denna familj[2] eller urskiljas i en egen.[5] EkologiSnårsångaren påträffas i halvöken, sandig eller stenig stäpp med låga buskar eller i mer bergig stenöken. Den är konstant i rörelse men relativt orädd när den springer runt på marken i jakt på huvudsakligen insekter men också frön. Det kupolformade boet placeras lågt i en buske. Den lägger två till fem ägg som ruvas av båda föräldrarna i 13–15 dagar. Ungarna är flygga efter ytterligare 13–15 dagar.[6] Status och hotInternationella naturvårdsunionen IUCN erkänner inte berbersnårsångaren som egen art, varför dess hotstatus inte bedöms. Snårsångaren i vidare mening har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, troligen på grund av habitatförlust, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[7] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[7] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som fåtalig till lokalt vanlig.[7] Referenser
Externa länkar |