sv Ockrapipl%C3%A4rka

	Ockrapiplärka; Status i världen: Sårbar
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Ärlor; Motacillidae
Släkte	Anthus
Art	Ockrapiplärka; A. nattereri
Vetenskapligt namn
	§ Anthus nattereri
Auktor	Sclater, 1878
Utbredning

Ockrapiplärka^[2] (Anthus nattereri) är en sydamerikansk fågel i familjen ärlor inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läte

Ockrapiplärka är en 14 centimeter lång pipärka, tydligt ockragul i färgen i fräsch dräkt. Den är kraftigt streckad i svart, dels ovan, dels i form av ett bröstband och på buksidorna. Liknande gräspiplärkan (Anthus lutescens) är mindre, gultonad och mindre kraftigt tecknad ovan, medan stråpiplärkan (A. hellmayri) är finare streckad på bröstet. Sången är en utdragen serie kvittrande toner som levereras i sångflykt och som avslutas med ett upprepat nasalt läte när fågeln faller ner till marken.^[1]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer lokalt i sydöstra Brasilien, sydöstra Paraguay och nordöstra Argentina.^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Arten bebor huvudsakligen torr gräsmark, men ses tillfälligtvis även i mer översvämmade områden.^[1] Spelflygande hanar har hittats i ugn eukalyptusskog.^[1] Den verkar tolerera eller till och med föredra kort gräs som återväxer efter gräsbrand eller betesmarker,^[4]^[5]^[6]^[7] men inte marker som bränns årligen^[8]. Troligen häckar den endast vartannat år och i Argentina har häckning noterats i oktober.^[7]

Status

Artens levnadsmiljö försvinner i snabb taxt, framför allt i Brasilien, vilket tros ha orsakat att arten minskat i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserade den tidigare som starkt hotad, men studier i Argentina och Paraguay har visat att den är vanligare och vidare spridd än man tidigare trott. Sedan 2000 kategoriseras den därför som sårbar.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johann Natterer (1787-1843), österrikisk zoolog och samlare av specimen, bosatt i Brasilien 1817-1835.^[9]

Referenser

^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Anthus nattereri Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2015.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Coutinho, L. M. 1982. Ecological effects of fire in Brazilian cerrado. In: Huntley, B.J.; Walker, B.H. (ed.), Ecology of tropical savannas, pp. 273-291. Springer-Verlag, Berlin.
^ Lowen, J. C.; Bartrina, L.; Clay, R. P.; Tobias, J. A. 1996. Biological surveys and conservation priorities in eastern Paraguay (the final reports of Projects Canopy '92 and Yacutinga '95). CSB Conservation, Cambridge, U.K.
^ Codesido, M.; Fraga, R. M. 2009. Distributions of threatened grassland passerines of Paraguay, Argentina and Uruguay, with new locality records and notes on their natural history and habitat. Ornitologia Neotropical 20: 585-595.
^ [a b] Fraga, R. M. 2001. The avifauna of Estancia San Juan Poriahú, Iberá Marshes, Argentina: checklist and some natural history notes. Cotinga 16: 81-86.
^ Parker, T. A.; Willis, E. O. 1997. Notes on three tiny grassland flycatchers, with comments on the disappearance of South American fire-diversified savannas. Ornithological Monographs 48: 549-555.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör ockrapiplärka.
Bilder & media
Wikispecies har information om Anthus nattereri.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d e] Birdlife International 2012 Anthus nattereri Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2015.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[4] Coutinho, L. M. 1982. Ecological effects of fire in Brazilian cerrado. In: Huntley, B.J.; Walker, B.H. (ed.), Ecology of tropical savannas, pp. 273-291. Springer-Verlag, Berlin.

[5] Lowen, J. C.; Bartrina, L.; Clay, R. P.; Tobias, J. A. 1996. Biological surveys and conservation priorities in eastern Paraguay (the final reports of Projects Canopy '92 and Yacutinga '95). CSB Conservation, Cambridge, U.K.

[6] Codesido, M.; Fraga, R. M. 2009. Distributions of threatened grassland passerines of Paraguay, Argentina and Uruguay, with new locality records and notes on their natural history and habitat. Ornitologia Neotropical 20: 585-595.

[Fraga-7] [a b] Fraga, R. M. 2001. The avifauna of Estancia San Juan Poriahú, Iberá Marshes, Argentina: checklist and some natural history notes. Cotinga 16: 81-86.

[8] Parker, T. A.; Willis, E. O. 1997. Notes on three tiny grassland flycatchers, with comments on the disappearance of South American fire-diversified savannas. Ornithological Monographs 48: 549-555.

[9] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]