Paraguay

Republiken Paraguay
República del Paraguay
Tetã Paraguái
Flagga Statsvapen
ValspråkPaz y justicia
(spanska för "fred och rättvisa")
Nationalsång: Paraguayos, República o muerte
(spanska för "Paraguayaner, republik eller döden")
läge
HuvudstadAsunción
Officiella språk Guarani, spanska
Statsskick Republik, presidentialism
 -  President Santiago Peña
 -  Vicepresident Pedro Alliana
Självständighet från Spanien 
 -  Erkänd 15 maj 1811 
Area
 -  Totalt 406 752 km²[1] (58:e)
 -  Vatten (%) 2,32 %
Befolkning
 -  2021 (uppskattad) års uppskattning 7 359 000[2] (99:e)
 -  Befolkningstäthet 18,1 inv./km² (162:a)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 107,55 miljarder USD[3] (95:e)
 -  Per capita 14 430 USD[3] (100:e)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 41,9 miljarder USD[3] (97:e)
 -  Per capita 5,626 USD[3] (104:e)
HDI (2021) 0,717[4] (105:e)
Valuta Guarani (PYG)
Tidszon UTC–4
Topografi
 -  Högsta punkt Cerro Pero, 842 m ö.h.
Kör på Höger
Nationaldag 15 maj
Nationalitetsmärke PY
Landskod PY, PRY, 600
Toppdomän .py
Landsnummer 595

Paraguay, formellt Republiken Paraguay (spanska: República del Paraguay, guarani: Tetã Paraguái), är en stat i centrala Sydamerika gränsande till Argentina i söder och sydväst, Bolivia i nordväst och Brasilien i öster. Den största delen av befolkningen på drygt sju miljoner personer bor i landets södra del. Genom landet flyter Paraguayfloden.

Etymologi

Namnet är en sammansättning av de guaranska orden pará 'flod' och quay 'källa'. Betydelsen är 'havets källa' eller 'flodsjön'.[5]

Historia

Huvudartikel: Paraguays historia
Paraguay.
Kristallfall i nationalparken Ybycuí.
Vegetation på Asunción Bella.

Tidig historia

De första invånarna i Paraguay antas ha kommit invandrande i flera vågor från Amazonbäckenet. Detta kan ha hänt mellan 2000 f.Kr och 1500 f.Kr. En av de inhemska stammar som man har hittat bevis för bebodde området omkring 1000 år innan europeisk kolonisation är Guaranífolket.

År 1524 anlände de första conquistadorerna under ledning av portugisen Aleixo Garcia.[6] Efter flera ytterligare expeditioner till området grundades huvudstaden Asunción år 1537. 1542 inkorporerades området i Vicekungadömet Peru. Jesuiterna slog sig ned i området och fick ett allt större inflytande under 1500- och 1600-talet. Orden ägde stora landområden och hamnade ofta på kant med kolonisterna genom sin fientlighet mot exploateringen av indianerna. År 1721 utbröt ett uppror mot den spanska vicekungen och Jesuitorden. Det tog tio år att slå ned upproret och upprorsledaren José de Antequera avrättades men därefter började den spanska kronans stöd för jesuiterna kraftigt minska och 1767 kastades de ur kolonin på order av Karl III av Spanien.[7] 1776 överfördes Paraguay till Vicekungadömet Rio de la Plata.

1800-talet

Napoleonkrigen ledde till att kronans nominella kontroll över kolonialväldet upphörde och upproriska kolonister runtom i Vicekungadömet Río de la Plata vände sig emot den spanska kolonialmakten. Trots att många paraguayaner inledningsvis stödde rojalisterna vände opinionen och 1811 omkullkastades den koloniala ordningen i området. Frihetskampen leddes av Fulgencio Yegros som efter att ha deklarerat Paraguays självständighet den 14 maj 1811 valdes till landets förste konsul.

1814 tog José Gaspar de Francia makten, de Francia ville skapa en social utopi i Paraguay och byggde upp ett land som isolerade sig utåt. de Francia behöll ett hårt grepp om makten fram till sin död 1840. Hans efterträdare Carlos Antonio López moderniserade landet till stor del och öppnade Paraguay ur dess isolering. López avled 1862 och efterträddes av sin son Francisco som drog in Paraguay i det förödande Trippelallianskriget (1864–1870), den mest förödande händelsen i Paraguays historia. Den 23 december 1864 anföll Paraguay grannlandet Brasilien. Trippelalliansen mellan Brasilien, Argentina och Uruguay satte sig till motvärn men det dröjde till januari 1869 innan dess trupper kunde inta Asunción. Paraguay förlorade två tredjedelar av alla vuxna män och mycket av sitt territorium. Under de kommande decennierna präglas Paraguay av fattigdom, ständiga politiska kriser och en utbredd korruption.

1900-talet till nutid

Landets stagnation både ekonomiskt och politiskt fortsatte långt in på 1900-talet. Under perioden 1904–1954 satt inte mindre än 31 presidenter vid makten varav merparten störtades i kupper och revolter.[8] I Chacokriget 1932-35 vanns stora, ekonomiskt viktiga områden från Bolivia men Paraguay förlorade 40 000 man. 1947 bröt ett inbördeskrig ut där regeringen krossade vänstern och etablerade ett enpartisystem under det konservativa Coloradopartiet.

År 1954 tog general Alfredo Stroessner makten och landet styrdes som en USA-vänlig militärdiktatur. Han förföljde all politisk opposition och många vänstersympatisörers lik kastades i Paraguayfloden. Romersk-katolska kyrkan fungerade som den enda del av landets samhällsliv som Stroessner inte lyckades få full kontroll över. 1981 anklagades myndigheterna för folkmord på en av landets indianstammar.[9] Landet genomgick viss ekonomisk utveckling men samtidigt en extremt skev fördelning där militärvänliga politiker fick stora landområden medan miljoner på landsbygden saknade egen mark.[10][11] General Stroessner störtades först år 1989 vid kalla krigets slut. Efter några oroliga år har demokrati etablerats, men korruption är fortfarande ett stort problem.

År 2008 vann en koalition av småpartier valet under ledning av den före detta biskopen Fernando Lugo, och Coloradopartiet (vilket Stroessner tillhörde) som regerat i 64 år tvingades lämna ifrån sig makten. På grund av att Coloradopartiet och dess stödparti UNACE fortfarande har majoritet i kongressen har landets nya regering haft stora svårigheter att styra landet. Den 22 juni 2012 iscensattes en kupp varvid den folkligt populära Fernando Lugo avsattes.

Det konservativa Coloradopartiet återkom till makten i Paraguay 2013, efter ett femårigt avbrott. Partiet har annars styrt landet sedan 1940-talet. Det präglas dock av inre stridigheter. Mario Abdo Benítez som blev president 2018 företräder en annan falang än företrädaren Horacio Cartes.[12]

Geografi

Paraguay är ett låglänt land med de två stora floderna och deras biflöden som dominerande inslag.

Klimat och miljö

Klimatet är subtropiskt till tempererat. I de östra delarna faller stora regnmängder men i väster är det halvtorrt.

Några av Paraguays miljöproblem är skogsskövling, förlorade våtmarker samt vattenföroreningar. Landet har skrivit under, men inte ratificerat avtal om förbud mot kärnvapenprov.

Statsskick och politik

Paraguay är en republik som i över 60 år styrts av Coloradopartiet. Söndagen den 20 april 2008 hölls ett, i minst två avseenden historiskt, presidentval. Coloradopartiet, som överraskande satsat på en kvinnlig kandidat Blanca Ovelar, förlorade mot före detta biskopen Fernando Lugo från mitten-vänsteralliansen APC.[13]

Försvarsväsende

Paraguay har värnplikt för män. Värnpliktstjänstgöringen börjar tidigast avtjänas under det år då den värnpliktige fyller 18. Tjänstgöringstiden är ett år i armén och flygvapnet och två år i marinen.[14]

  • Marinen bestod 2005 av en flotta med 1 400 sjömän varav 300 värnpliktiga, ett marinflyg med 100 flygsoldater och ett marininfanteri med 900 marinsoldater, varav 200 värnpliktiga. Flottan hade 8 patrullfartyg och ett antal smärre båtar. Marinflyget hade 5 lätta flygplan och 3 helikoptrar.[14]
  • Den nationella polisen bestod 2005 av 15 000 poliser, varav 4 000 värnpliktiga.[14]

Se även: Militära grader i Paraguay

Administrativ indelning

Huvudartikel: Paraguays departement

Paraguay är uppdelad i två regioner, Región Oriental (Östra regionen) och Región Occidental (Västra regionen).

Landet är därefter indelat i ett huvudstadsområde (Distrito Capital), Asunción, och 17 departement (departamentos): Alto Paraguay, Alto Paraná, Amambay, Boquerón, Caaguazú, Caazapá, Canindeyú, Central, Concepción, Cordillera, Guairá, Itapúa, Misiones, Ñeembucú, Paraguarí, Presidente Hayes och San Pedro.

Departementen delas in i distrikt (distritos) och dessa i kommuner (municipios).

Ekonomi

Paraguay har en marknadsekonomi med en stor informell sektor, som omfattar dels återexport av importerade varor till grannländer dels tusentals småföretag och gatuförsäljare. En stor del av befolkningen lever på jordbruk. 2001 levde över 30% av hushållen under fattigdomsgränsen och inkomstskillnaderna är bland världens högsta. Med en Ginikoefficient för inkomster på 46,2[16] så är landet ett av de länder i världen med störst inkomstojämlikhet.

Under 1990-talet och början av 2000-talet stagnerade landets BNP per capita på grund av politisk osäkerhet, korruption, stora statliga skulder och en dålig infrastruktur. De senaste åren har landet haft en av regionens snabbast växander ekonomier, till stor del beroende på industrialiseringen av jordbruket (bland annat soja, andra grödor samt köttproduktion). I sojaproduktionens och boskapshållningens fotspår har en omfattande avskogning och miljöförstörelse skett.

All elektricitet produceras av vattenkraft, vilket kommer från det väldiga vattenkraftverket Itaipu-dammen och Yacyretá-dammen. Detta är positivt för ekonomin då Paraguay även exporterar el, bland annat till Argentina och Brasilien.

Demografi

  • Befolkningstillväxt: 1,17 % (2016)
  • Födelsetal: 16,5 födslar per 1 000 invånare (2016)
  • Dödlighet (hela befolkningen): 4,7 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
  • Nettomigration: -0,1 migranter per 1 000 invånare (2016)
  • Spädbarnsdödlighet: 19,4 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Manlig spädbarnsdödlighet: 22,8 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 15,7 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
  • Antal barn/kvinna: 1,91 (2016)
  • Befolkningens medianålder: 27,8 år (2016)
    • Mäns medianålder: 27,5 år (2016)
    • Kvinnors medianålder: 28,0 år (2016)
  • Befolkningens medellivslängd vid födseln: 77,2 år (2016)
    • Mäns medellivslängd vid födseln: 74,5 år (2016)
    • Kvinnors medellivslängd vid födseln: 80,0 år (2016)
  • Analfabetism: 6,1 % (2015)
    • Hos män: 5,2 % (2015)
    • Hos kvinnor: 7,1 % (2015)
  • Ungdomsarbetslöshet: 13,0 % (2014)
    • Hos män: 10,0 % (2014)
    • Hos kvinnor: 27,8 % (2014)
  • Andel överviktiga hos den vuxna befolkningen: 15,1 % (2014)
  • Andel underviktiga barn under 5 års ålder: 2,6 % (2012)
  • Religiös tillhörighet: katoliker 89,6 %, protestanter (bland annat mennoniter) 6,2 %, andra kristna 1,1 %, övriga 1,9 %, ingen religion 1,1 % (folkräkningen 2002)

Siffror tagna från The World Factbook.[1]

Omkring 59,7 % av landets befolkning bodde i städer 2015, framförallt i huvudstaden Asunción. Av landets befolkning levde år 2015 22.2 % under fattigdomsstrecket.[1]

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 85 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 99 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 132 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 98 av 189

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] ”Paraguay” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad från originalet den 4 november 2015. https://web.archive.org/web/20151104205444/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/pa.html. Läst 8 februari 2017. 
  2. ^ International Monetary Fund
  3. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  4. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  5. ^ Bengt Gauffin Vad betyder 1966, s. 89
  6. ^ Sacks, Richard S. "Early explorers and conquistadors". In Hanratty & Meditz.
  7. ^ Sacks, Richard S. "The sword of the word". In Hanratty & Meditz.
  8. ^ Hanratty, Dannin M.; Meditz, Sandra W. (1988). Paraguay – History Paraguay: A Country Study. Washington: GPO for the Library of Congress. http://countrystudies.us/paraguay/2.htm#INTRODUCTION Paraguay – History 
  9. ^ http://www.nytimes.com/1981/07/12/world/paraguay-accused-of-imperiling-indians-survival.html
  10. ^ Nagel, Beverly Y.(1999) "'Unleashing the Fury': The Cultural Discourse of Rural Violence and Land Rights in Paraguay", in Comparative Studies in Society and History, 1999, Vol. 41, Issue 1: 148–181. Cambridge University Press.
  11. ^ Alfredo Stroessner; Paraguayan Dictator
  12. ^ ”Skriv ut alla kapitel”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/paraguay/skriv-ut-alla-kapitel/. Läst 21 augusti 2021. 
  13. ^ Palmgren, Lars (21 april 2008). ”60 års maktmonopol brutet i Paraguay”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/2024043. Läst 21 april 2008. 
  14. ^ [a b c d e] Library of Congress – Federal Research Division Country Profile: Paraguay, October 2005 http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/profiles/Paraguay.pdf 2009-11-05
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 maj 2011. https://archive.is/20110531183921/http://www.saorbats.com.ar/Noticias/NoticiasParaguayas.htm. Läst 7 november 2009.  2009-11-05
  16. ^ ”GINI index (World Bank estimate) | Data”. data.worldbank.org. https://data.worldbank.org/indicator/si.pov.gini?most_recent_value_desc=true. Läst 25 mars 2020. 

Tryckta källor

Externa länkar