Norrköpings valkretsNorrköpings valkrets var tidvis under tvåkammarriksdagen namnet på valkretsar i första respektive andra kammaren. Första kammarenNorrköpings stad var egen valkrets med ett mandat vid valen till första kammaren under åren 1873–1920. År 1921 sammanslogs den med övriga Östergötlands län till en gemensam valkrets, som fick det förtydligande namnet Östergötlands läns med Norrköpings valkrets. Riksdagsmän
Valresultat1872
Valkretsen hade 47 valmän, varav 38 deltog i valet.[1] 1880
Valet hölls den 8 januari 1880. Valkretsen hade 50 valmän, varav 43 deltog i valet.[2] 1889
Valet hölls den 8 januari 1889. Valkretsen hade 50 valmän, varav 48 deltog i valet.[3] 1890
Valet hölls den 11 december 1890 för att utse en ny ledamot efter Fredrik Knut Harald Strömfelt avsagt sig uppdraget. Valkretsen hade 50 valmän, varav 47 deltog i valet.[3] 1899
Valet hölls den 12 oktober 1899. Valkretsen hade 50 valmän, varav 45 deltog i valet.[4] 1908
Valet hölls den 24 september 1908. Valkretsen hade 52 valmän, varav 43 deltog i valet.[5] Andra kammarenNorrköpings stad var även egen valkrets vid riksdagsvalen till andra kammaren 1867–1911. Valkretsen hade två mandat vid valen 1866–1887, tre mandat i valen 1890–1893 samt återigen två mandat 1896–1908. Inför andrakammarvalet 1911 överfördes valkretsen till Norrköpings och Linköpings valkrets. Riksdagsmän
Valresultat1896
Valdeltagandet var 82,2%. 1899
Valet ägde rum den 21 september 1899. Valdeltagandet var 67,7%. 1902
Valet ägde rum den 18 september 1902. Valdeltagandet var 72,4%. 1905
Valet ägde rum den 21 september 1905. Valdeltagandet var 84,9%. 1908
Valet ägde rum den 25 september 1908. Valdeltagandet var 80,3%. Källor
Noter
|