Näverdokument 292

Näverdokument 292
Avritning

Näverdokument 292 är det äldsta kända dokumentet skrivet på ett språk inom den finsk-permiska språkfamiljen. Dokumentet är från början av 1200-talet. Det hittades vid utgrävningar 1957 i staden Novgorod av en sovjetisk expedition ledd av Artemij Artsichovskij.[1]

Språket som används i dokumentet tros vara en ålderdomlig form av det språk som talades i Olonets-området i ryska Karelen, närmare bestämt en dialekt av det karelska språket.[2]

Transkription

Texten är skriven med det kyrilliska alfabetet, språket är en karelsk dialekt av ett ålderdomligt finskt språk. En transkription av den kyrilliska texten ser ut så här: 

юмолануолиїнимижи
ноулисѣханолиомобоу
юмоласоудьнииохови

Tolkning

av Jurij Jelisejev

Texten translittererad till det latinska alfabetet av Jurij Jelisejev 1959[3] samt översatt till modern finska: 

jumolanuoli ï nimizi
nouli se han oli omo bou
jumola soud'ni iohovi

Ungefärlig betydelse på finska: 

Jumalannuoli, kymmenen [on] nimesi
Tämä nuoli on Jumalan oma
Tuomion-Jumala johtaa.

Ungefärlig betydelse på svenska: 

Guds pil, tio [är] ditt namn
Denna pil är Guds egen
Domens Gud leder.

Jelisejev hävdar att detta är en åkallan avsedd att skydda mot blixtnedslag, vilket han menar bevisas av "tio namn"-formuleringen. Enligt vidskeplig uppfattning ger kunskapen om ett föremåls namn människan makt över föremålet ifråga.[4]

av Martti Haavio

Dokumentets ortografi använder inte mellanrum mellan orden, vilket innebär att texten kan delas upp på olika sätt. Martti Haavio ger i en artikel från 1964 en annan tolkning, där han förmodar att texten är en ed: 

jumolan nuoli inimizi
nouli sekä n[u]oli omo bou
jumola soud'nii okovy

Ungefärlig betydelse på finska: 

Jumalan nuoli, ihmisen
nuoli sekä nuoli oma. [
Tuomion jumalan kahlittavaksi.]

Ungefärlig betydelse på svenska: 

Guds pil, människans
pil, och [hans] egen pil. [
Att fjättras av domens Gud]

av Jevgenij Chelimskij

Professor Jevgenij Chelimskij kritiserar i sin bok [5] från 1986 Haavios tolkning och tillhandahåller den tredje av de vetenskapliga tolkningar som gjorts av textens betydelse. Han anser, likt Jelisejev, att texten är en åkallan:[4] 

Jumalan nuoli 10 nimezi
Nuoli säihä nuoli ambu
Jumala suduni ohjavi (johavi?)

Ungefärlig betydelse på finska: 

Jumalan nuoli 10 nimesi
Nuoli säihkyvä nuoli ampuu
Suuto-Jumala (Syyttö-Jumala)† ohjaa (johtaa?)

Ungefärlig betydelse på svenska: 

Guds pil, tio dina namn
Pilen glittrar, pilen flyger
Domens Gud vägleder/visar (leder/styr?).

†Syyttö-Jumala kan även betyda "Anklagande Gud", "Gud som anklagar"; modern finska syyttää = att anklaga eller skuldbelägga.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ А.В. Арциховский, В.И. Борковский. Новгородские грамоты на бересте (из раскопок 1956 - 1957 гг.). М.: Из-во Акад. Наук СССР, 1963.
  2. ^ Itämerensuomalaista kirjoitusta 1200-luvulta (finska)
  3. ^ Елисеев Ю. С. Древнейший письменный памятник одного из прибалтийско-финских языков.— Изв. АН СССР. Отд-ние лит. и языка, 1959, т. 18, Вып. 1, с. 65—72.
  4. ^ [a b] Written information on Karelians by S. I. Kochkurkina, A. M. Spiridonov, T. N. Jackson, 1996 (ryska)
  5. ^ Хелимский Е. А. О прибалтийско-финском языковом материале в новгородских берестяных грамотах. In the book Янин В. Л., Зализняк А. А. Новгородские грамоты на бересте (из раскопок 1977—1983 гг.): Комментарии и словоуказатель к берестяным грамотам (из раскопок 1951—1983 гг.) / АН СССР. Отд-ние истории. — М.: Наука, 1986. — С. 254—255.)

Relevant litteratur

Externa länkar