Ludvig Filip av Bourbon-Orléans (1747–1793)

Ludvig Filip av Bourbon-Orléans
Född13 april 1747[1][2][3]
Château de Saint-Cloud, Frankrike
Död6 november 1793[1][2][3] (46 år)
Paris
BegravdMadeleine-kyrkogården
Andra namnPhilippe Égalité[4]
Medborgare iFrankrike[5]
SysselsättningPolitiker, militär[5], amiral[5]
Befattning
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
Grand Master of the Grand Orient de France
MakaLouise Marie Adelaide av Bourbon
(g. 1769–)[6]
PartnerGrace Elliott
Marguerite Françoise Bouvier de la Mothe de Cepoy
Félicité de Genlis
BarnFortunée Elisabeth Hermine Compton[7]
ukendt datter af Orléans (f. 1771)[8]
Edward FitzGerald (f. 1773 och 1776)
Maria-Stella de Sternberg (f. 1773)
Ludvig Filip I av Frankrike (f. 1773)[9][5]
Antoine d'Orléans (f. 1775)
ukendt datter af Orléans (f. 1777)[8]
Adelaide av Bourbon-Orléans (f. 1777 och 1777)[8]
Louis Charles, Count of Beaujolais (f. 1779)
Victor Leclerc de Buffon (f. 1792)
FöräldrarLudvig Filip av Bourbon-Orléans[5]
Louise Henriette av Bourbon
SläktingarBathilde av Orléans (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Helgeandsorden
Riddare av Mikaelsorden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Louis Philippe d'Orléans, Ludvig Filip, från 1792 kallad Philippe Égalité, hertig av Orléans, född 13 april 1747 på slottet Saint-Cloud, död 6 november 1793 i Paris (avrättad), fransk prins och revolutionspolitiker.

Biografi

Han var son till Ludvig Filip av Bourbon-Orléans och hans första maka, Louise Henriette av Bourbon.

Ludvig Filip var ursprungligen hertig av Montpensier, blev 1752 hertig av Chartres och 1785 hertig av Orléans. Under ungdomsåren förde han ett utsvävande liv och kom redan tidigt på spänd fot med det franska hovet. Särskilt dåligt var förhållandet mellan Marie-Antoinette och Ludvig Filip, som underblåste missnöjet mot kungafamiljen och ständigt tog ställning för Frankrikes oppositionella element. Hans tillbakasatta ställning vid hovet och långvariga uppehåll i London, där han fick sympatier för det brittiska statsskicket, förde honom över till den franska vänstern, och 1789 tog han parti för tredje ståndet genom att i Nationalförsamlingen ge vänstern sitt stöd.[10]

Ludvig Filip tillvann sig stor popularitet bland annat genom att ge allmänheten fritt tillträde till sitt slott, Palais-Royal. 1792 antog han namnet Égalité och valdes samma år till medlem av nationalkonventet. Misstänkt för förbindelser med Charles François Dumouriez fängslades han efter dennes emigration och avrättades.[10]

Ludvig Filip gifte sig i Versailles 1769 med Louise Marie Adelaide av Bourbon (1753–1821). Han var far till bland andra Ludvig Filip I och Adelaide av Bourbon-Orléans.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 12303, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6wn7spk, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 433895, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2004248725, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 11882046X, läst: 8 januari 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p10316.htm#i103153, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  9. ^ Union List of Artist Names, 24 september 2020, ULAN: 500354243, läs online, läst: 22 maj 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 888 

Externa länkar


Auktoritetsdata