Kvillinge socken i Östergötland ingick i Bråbo härad , ingår sedan 1971 i Norrköpings kommun och motsvarar från 2016 Kvillinge distrikt .
Socknens areal är 128,51 kvadratkilometer , varav 119,53 land.[ 1] År 2000 fanns här 7 716 invånare.[ 2] Tätorterna Herstadberg , Åby och Jursla , småorterna Loddby och Hultsbruk samt kyrkbyn Kvillinge med sockenkyrkan Kvillinge kyrka ligger i denna socken.
Administrativ historik
Kvillinge socken har medeltida ursprung. Ur socknen utbröts 1655 Simonstorps socken .
År 1942 överfördes del av utjorden Skälstad Nr. 1 från Östra Eneby socken till Kvillinge.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kvillinge församling och för de borgerliga frågorna till Kvillinge landskommun . Landskommunen utökades 1952 och ingår sedan 1971 i Norrköpings kommun.[ 2] Församlingen uppgick 2010 i Kolmårdens församling .[ 3]
Den 1 januari 1964 överfördes ett obebott område omfattande en areal av 4,02 kvadratkilometer från Kvillinge socken till Simonstorps socken.[ 4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Kvillinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Bråbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Första livgrenadjärregementet , Östanstångs kompani och Andra livgrenadjärregementet , Livkompanit,[ 5]
Geografi
Kvillinge socken ligger norr om Norrköping , nordväst om Bråviken med Kolmården i dess norra del. Socknen är slättbygd i söder och skogsbygd i norr.[ 6] [ 7] [ 1]
Kulturhistoriskt intressanta byggnader
Bild
Benämning
Byggår
Arkitekt
Position/Koordinater
Beskrivning
Björnsnäs herrgård
1848
Isak Gustaf Clason
58°39′38.45″N 16°12′51.08″Ö / 58.6606806°N 16.2141889°Ö / 58.6606806; 16.2141889
Vitputsad tvåvånings stenbyggnad i karolinsk stil. Valmat säteritak av tegel med två torneller. Park av Rudolf Abelin
Björnvikens säteri
58°38′42.63″N 16°11′36.31″Ö / 58.6451750°N 16.1934194°Ö / 58.6451750; 16.1934194
Om och tillbyggd 1924. Ursprungligen en flygel till den huvudbyggnad som brändes ned av ryssarna 1719
Eriksberg
1700-talet
58°40′36.03″N 16°14′18.18″Ö / 58.6766750°N 16.2383833°Ö / 58.6766750; 16.2383833
Huvudbyggnad i två våningar i korsvirke och trä. Två flyglar, den ena från 1700-talet, den andra från tidigt 1800-tal. I väster finns en tillbyggnad uppförd åt änkedrottning Sofia av Nassau
Hammaren
1900
Karl Flodin (arkitekt) och John Franzén
58°39′49.16″N 16°15′55.55″Ö / 58.6636556°N 16.2654306°Ö / 58.6636556; 16.2654306
Fredgastiftelsens sommarvilla; typisk grosshandlarvilla med dominerande utsiktstorn, balkonger och snickeridetaljer
Hotell Stenkullen
1862
Adolf W. Edelsvärd
58°40′9.58″N 16°12′36.91″Ö / 58.6693278°N 16.2102528°Ö / 58.6693278; 16.2102528
f.d. sommarvilla uppförd av fabrikör Erik Swartz , tillbyggd och restaurerad 1910
Hults bruk
1785
Isak Gustaf Clason (herrgården)
58°40′26.04″N 16°7′34.08″Ö / 58.6739000°N 16.1261333°Ö / 58.6739000; 16.1261333
Välbevarad bruksmiljö med herrgård, disponentbostad, , bruksgata, yxpressverkstad m.m.
Jakobsdal
1850-1900 ca
58°40′49.22″N 16°6′49.33″Ö / 58.6803389°N 16.1137028°Ö / 58.6803389; 16.1137028
Sommarhus från senare delen av 1800-talet samt ett lusthus
Krusenhof
1913-1914
Ivar Tengbom
58°38′25.61″N 16°13′28.2″Ö / 58.6404472°N 16.224500°Ö / 58.6404472; 16.224500
Huvudbyggnad uppförd 1914 av Otto Printzsköld , i en stil inspirerad av barock och rokoko . Intill finns Gula Villan från 1913. Trädgårdspaviljong med målningar av Filip Månsson . Parken omkring skapades ursprungligen av Rudolf Abelin .
Lida gård
1775
58°38′57.99″N 16°7′31.55″Ö / 58.6494417°N 16.1254306°Ö / 58.6494417; 16.1254306
Timmerbyggnad från 1775 med brant mansardtak. Envåningsflyglar i rött timmer. Ursprungligen fanns en engelsk park med dammar
Skoga
1891
Agi Lindegren
58°40′6.77″N 16°12′54.71″Ö / 58.6685472°N 16.2151972°Ö / 58.6685472; 16.2151972
Politikern Carl Swartz uppförde denna villa i fornnordisk/nationalromantisk stil med fasader i korsvirke och fjällpanel. Huset har altaner, burspråk och dekorativa takkupor. Byggnadsminne sedan 1991.
Stens f.d. skola
1889
58°41′49.24″N 16°9′29.81″Ö / 58.6970111°N 16.1582806°Ö / 58.6970111; 16.1582806
Envånings skolbyggnad uppförd i slaggsten. I bruk till 1940. Numera i privat ägo.
Sätra gårds ladugård
58°40′28.7″N 16°8′17.63″Ö / 58.674639°N 16.1382306°Ö / 58.674639; 16.1382306
Uppförd i sten med vitputsad fasad med tegelinramningar i rött. Åttkantig rundlada i rött timmer
Torshag
1845
58°40′35.63″N 16°10′36.25″Ö / 58.6765639°N 16.1767361°Ö / 58.6765639; 16.1767361
Fyra bostadskaserner för arbetare från 1845, ett magasin av 1700-talstyp samt tjänstemannavillor. Renoverade och ombyggda 1976
Villa Fridhem
1906-1910
Ferdinand Boberg
58°40′10.39″N 16°15′29.44″Ö / 58.6695528°N 16.2581778°Ö / 58.6695528; 16.2581778
Före detta sommarhus åt Prins Carl och familj
Åby f.d. gästgivaregård och krogstuga
1700-talet och senare
58°39′40.75″N 16°10′30.78″Ö / 58.6613194°N 16.1752167°Ö / 58.6613194; 16.1752167
Tidstypisk krogstuga i två våningar som uppfördes under 1700-talets andra halva. På övervåningen finns tapetfragment bevarade. Dessutom finns själva gästgivargården, en drängstuga och en tvättstuga kvar. Stall, vagnslider och magasin har rivits.
Åby Folkets Hus
1922
58°40′13.58″N 16°11′23.7″Ö / 58.6704389°N 16.189917°Ö / 58.6704389; 16.189917
Tidstypiskt folkrörelsehus i två våningar med samlingssal och bostadsdel. Fasadens sidiplattor har tillkommit senare.
Fornlämningar
Östergötlands runinskrifter 47
Kända från socknen är en stenåldersboplats vid Hult, gravrösen , hällristning och talrika skålgropar från bronsåldern samt tolv gravfält och fem fornborgar från järnåldern . Fem runristningar är upptecknade.[ 6] [ 7] [ 8] [ 9]
Namnet
Namnet (1346 Quillinge ) kommer troligen från gården Kvillinge. Förleden är kvill , '(plats för) sammanflöde av vattendrag' syftande på ett bäckmöte sydväst om kyrkan. Efterleden är inge , 'inbyggarnas boplats.[ 10]
Personer från bygden
Här föddes skalden Carl Fredric Dahlgren 1791 och fotbollstränaren Georg "Åby" Ericson .
Se även
Referenser
Fotnoter
Vidare läsning
Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Östergötlands län, del 9 Hermes 1952 libris
Externa länkar