Kvenvik omtalades av major Schnitler 1744,[1] då platsen ännu var obefolkad. Men Namnet Kvenvik kan komma från att många kväner bodde där. Den förste invandrade kvänen i Alta kommun var Junthe Inersen omkring 1665,[2] han bosatte sig i Bossekop.
Namnet kan också härledas från fjorden Kvænangen i väst. De första anteckningarna med namnet Kvænangen kommer från 1567. Thor Frette (1918–1987) anser att "kven" kommer från en samiskt plats i området, nämligen Guonne-gieddi, det samiska namnet på Valan.
Geografi
På fjället Sáhkkobátni (Sakkobadne) (358 m ö.h.) vid Kvenvik finns vraket efter ett störtat flygplan från Andra världskriget. Tyskarna hade skyttegravar här under kriget. Kvenvik ligger vid E6 med en ganske platt terräng. I närheten finns bland andra Lillevannet, som är en populär vinterfiskesjö, och badsjön Langvannet.
Flora och fauna
I Kvenvik växer björk och tall. Vid sötvatten förekommer sälg. Området är rikt på med blåbär, odon, kråkbär och lingon. Djurlivet består bland annat av rödräv, havsörn, utter och lodjur.
Kommunikation
Kvenvik ligger nio kilometer väst om Alta tätort utmed E6, som nu byggs om med en 1 208 meter lång tunnel genom Sakkobadne. [3]
Källor
Noter
^Altas historie. 1 : De glemte århundrene 1520-1826 - sidan 62
^Altas historie. 1 : De glemte århundrene 1520-1826 - side 63