Lingvistiskt sett utgör kvänskan dialektgruppenRuija (Finnmark) som ingår i den större gruppen Peräpohjola-dialekter, vilken i sin tur är en västfinsk dialektgrupp.[3]
Antalet talare uppskattas till mellan 1 500 och 10 000 (år 2012). Största delen av talarna är över 60 år gamla.[6]
Språkets status har förbättrats snabbt under 2000-talet. Den första romanen på kvänska, Alf Nilsen-BørsskogsKuosuvaaran takana, kom ut 2004. Den första universitetskursen i kvänska hölls vid Universitetet i Tromsø 2006. Samma år började språket betecknas som kainun kieli, men från 2009 har det kallats kvääni.[7]
Kainun institutti (Kvensk institutt) har arbetat sedan 2007, då också Kainun kieliraati ("Kvänska språkrådet") inledde sin verksamhet för att skapa ett normerat kvänskt skriftspråk som grund för undervisning i kvänska.[9] Institutet fungerar också som språkmyndigheten till kvänskan.[10]
I april 2018 meddelande norska regeringen att statsbidrag skulle lämnas för att inrätta tre nya språkcentra för kvänska i Vadsø, Porsangers kommun och Kvænangens kommun[11]
Den kvänsktalande befolkningen har en egen tidning där man skriver på norska, finska och numera även på kvänska: Ruijan Kaiku. Korta radioinslag på kvänska förekommer under bestämda tider.[källa behövs] En förening som främjar kvänskt språk och kultur har funnits sedan 1980-talet.