Kristiina Kolehmainen

Kristiina Kolehmainen
Kristiina Kolehmainen vid statyn av sin seriefavorit Corto Maltese, under 2012 års seriefestival i Angoulême.
Född21 november 1956
Finland Kotka, Finland
Död27 mars 2012 (55 år)
Yrke/uppdragbibliotekarie, festivalarrangör, utställningsarrangör, översättare
ArbetsgivareStockholms kommun
Känd förSerieteket, Stockholms internationella seriefestival

Kristiina Kolehmainen, född 21 november 1956 i Kotka, död 27 mars 2012 i Stockholm,[1] var en finsk-svensk bibliotekarie. Hon var chef för Serieteket, Sveriges första seriebibliotek, som hon grundade 1996. Hon deltog i och ansvarade för serierelaterade verksamheter, bland annat vad som från 2012 är Stockholms internationella seriefestival.[1] Kolehmainen arbetade även som översättare, utställningsproducent och festivalgeneral.

Biografi

Kristiina Kolehmainen föddes 1956 i Kotka. I sin ungdom var hon en inte oäven tävlingssimmare.[2] Hennes serieintresse gick tillbaka till tidigt 1970-tal då den finska kulturen var undergroundbetonad. Robert Crumb, Gilbert Shelton och Hunt Emerson fanns på finska.

” Jag har inte vuxit upp med Kalle Anka, om man så säger. „
– Kristiina Kolehmainen, 2012[3]

Kolehmainen flyttade till Sverige 1985 och hamnade sedermera på katalogavdelningen vid Stockholms stadsbibliotek. 1995 åkte hon till Angoulême och dess internationella seriefestival professionellt; totalt besökte hon Angoulême-festivalen vid 18 tillfällen och bidrog bland annat till den svenska serieutställningen på 2012 års festival. Besöket på seriecentret Centre national de la bande dessinée et de l'image (CNBDI) och dess seriebibliotek, inte minst mötet med bibliotekschefen Thierry Groensteen, blev avgörande. Tillbaka i Stockholm kontaktade hon Stadsbibliotekets barn- och ungdomskonsulent Larry Lempert, som lanserat idén om ett seriebibliotek redan 1994. Men först 1996 paketerade de gemensamt förslaget på ett sätt som tilltalade Stockholms politiker.[3]

Den 18 november 1996 öppnade Serieteket på Kocksgatan i Stockholm och med Kolehmainen vid rodret. Sedan 1999 har biblioteket huserat i Kulturhuset vid Sergels torg. Verksamheten har från början stått på tre ben: ett bestånd av serieböcker för utlån, ett fack-/referensbestånd för studier och en omfattande programverksamhet. Under 15 års tid satte hon upp mellan 30 och 40 serieutställningar.[3] Hennes andra stora skapelse var Stockholms internationella seriefestival. 1999 började den som en liten fanzinmarknad men har därefter utvidgats med en ständigt växande marknad och ett digert program.[2]

Kristiina Kolehmainen och Dmitrij Jakovlev i samspråk under 2012 års seriefestival i Angoulême.

Kolehmainen besökte 2007 den första upplagan av Boomfest, seriefestivalen i Sankt Petersburg, där hon återknöt kontakten med festivalarrangören[4] Dmitrij Jakovlev. Med Serieteket som förebild grundades den norska motsvarigheten i Oslo.[5]

I mars 2012 avled hon i långvarig cancer. Stockholms internationella seriefestival 2012 blev hennes sista projekt; den tillägnades henne postumt och inleddes med en hyllningsstund. Serietecknaren Sara Olausson målade ett porträtt av Kolehmainen strax efter hennes död och föreslog på Facebook att serieskapare och konstnärer som ville hylla hennes gärning skulle skicka bilder till Serieteket. Detta utmynnade i en utställning med ett 70-tal porträtt, som förevisades i samband med seriefestivalen. Kartagos förläggare Rolf Classon kläckte idén att samla alla bilder och några kondoleanstexter i boken Kristiina från Kotka 2012.

Produktioner (urval)

Utställningar

  • 1997 – "New Wave in France comics": L'Association, Amok, le Dernier Cri
  • 1997 – "Cap au Nord", nordisk serieutställning i 11 nordiska städer samt Berlin, hösten
  • 1998 – "KB Goes Comics", ("Cap au Nord" på Kungliga Biblioteket, Stockholm), Kulturhuvudstadsåret
  • 1998 – "Comics power": serieskapare från Kenya och Tanzania
  • 1998 – "Drawn & Quarterly" : Kanadensiska alternativserier
  • 2000 – "Livet är en dröm, drömmen är sann!", verk av Max Cabanes
  • 2002 – "En riktig norgehistoria", Jason och Frode Øverli
  • 2001–2003 – "Passion": 14 svenska serietecknare om passion (uppsatt i Paris, Ljubljana, Stockholm, Bergen, Oslo, Reykjavik, Helsingfors och flera städer i Sverige)
  • 2003 – "Stentrollens olösta gåta" En installation av Peter Johansson och Björn Larsson, 10/1 - 23/3 2003
  • 2003 – "Nemi/Lise"
  • 2003 – "Stripburek": serier från det andra Europa
  • 2003 – "Georges Wolinski om de mänskliga rättigheterna", maj
  • 2003 – "Bjarni Hinriksson – isländsk drömmare"
  • 2003 – "Bryan Talbot", sommaren
  • 2004 – "Jarmo Mäkilä – dagdrömmare"
  • 2004 – "Jan Berglin", sommaren
  • 2004 – "T&T" (Tony Romano och Tyler Brett om konst och design)
  • 2005 – "Nollberga runt", Ulf Lundkvist, 2005
  • 2006 – "Honey Talks", i samarbete med Stripburger
  • 2007 – "Jazz i serier", bilder av Loustal

Festivaler

Boksamarbeten

Översättningar

  • Charlie Christensen: Aarne Ankka (Arne Anka) (översatt tillsammans med Merja Höijer, Jalava, 1998)
  • Charlie Christensen: Aarne Ankka. Osa II (Arne Anka. Del 2) (översatt tillsammans med Merja Höijer, Jalava, 1998)
  • Charlie Christensen: Aarne Ankka. Osa III (Arne Anka. Del 3) (översatt tillsammans med Merja Höijer, Jalava, 1999)
  • Sanomalehtisarjakuvat = Strippar i Norden (översatt tillsammans med Heikki Jokinen, Arktinen banaani, 1999)
  • Åsa Grennvall: Seitsemäs kerros (Sjunde våningen) (översatt tillsammans med Mikko Huusko, Sarjamania, 2003)
  • Amanda Vähämäki: Bullefältet (Campo di baba) (Kulturhuset-Serieteket, 2007)

Skrivet om serier (urval)

Övrigt

Referenser

Artikeln var, i den version den hade den 6 oktober 2013, helt eller delvis hämtad från Seriewikin (hos Seriefrämjandet): Kristiina Kolehmainen

Noter

  1. ^ [a b] Jessika Ahlström (1 maj 2012). ”Vi minns världens mesta serietant”. Tidningen Kulturen. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131005002638/http://tidningenkulturen.se/artiklar/nyheter-mainmenu-53/inrikes-mainmenu-49/12042-vi-minns-vaerldens-mesta-serietant. Läst 22 november 2012. 
  2. ^ [a b] Ola Hellsten: "Kristiina från Kotka", text i hyllningsboken Kristiina från Kotka, diverse förlag, 2012
  3. ^ [a b c] Ola Hellsten: "Serieteket jubilerar – femton år i seriernas tjänst" (Bild & Bubbla nr 190, 2012, s. 20–25)
  4. ^ Voitachewski (2012-12): "Dmitry Yakovlev, organisateur du Boomfest". Du9.org. Läst 15 oktober 2013. (franska)
  5. ^ "Nordisk Serietek -portalens grafisk design". Arkiverad 21 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Nordiskkulturfond.org. Läst 15 oktober 2013.

Vidare läsning

  • Jenny Holmlund: "Porträtt: Serietekets chef Kristiina Kolehmainen" (Bild & Bubbla nr 1/2001, s. 22–23)
  • Ola Hellsten: "Serieteket jubilerar – femton år i seriernas tjänst" (Bild & Bubbla nr 190, 2012, s. 20–25)
  • Ola Hellsten: "Kristiina är död" (Bild & Bubbla nr 192, 2012, s. 21–25)
  • Ville Hänninen: "Banbrytare för de svenska serierna" (Bild & Bubbla nr 192, 2012, s. 26–27)
  • Fredrik och Hanna Strömberg: "Kristiina mon amour" (serie i Bild & Bubbla nr 192, 2012, s. 28–29)
  • "Kristiina från Kotka" (minnesbok), utgiven av Albumförlaget, Apart Förlag, Babian, C'est bon kultur, Ekholm & Tegebjer, Epix Förlag, Galago Förlag, Kartago Förlag, Kolik Förlag, Nattserier, Optimal Press, Sanatorium, Seriefrämjandet & Wibom Books 2012 ISBN 978-91-75150-16-1

Magister- och kandidatuppsatser

Externa länkar

Auktoritetsdata