Den 8 november 2016 vann Harris senatsvalet i Kalifornien med 61,6 procent av rösterna mot demokraten Loretta Sanchez, som fick 38,4 procent av rösterna.[5][6] Hon blev därmed den andra afroamerikanska kvinnan samt den första sydasiatiska amerikanen i USA:s senat.[7][8] Som senator har hon mestadels motsatt sig tidigare presidenten Donald Trumps politik.[9]
Harris kandiderade för Demokraternas nominering till USA:s president i valet 2020 men avslutade sin kampanj den 3 december 2019.[10] Den 11 augusti 2020 utsåg Demokraternas presidentkandidat Joe Biden Harris till sin vicepresidentkandidat.[11] Hon förutsades, tillsammans med Biden, bli vinnare i valet av flera av de ledande amerikanska mediekanalerna den 7 november2020.[12][13] Den 20 januari 2021 blev hon insvuren som vicepresident, efter att tillsammans med Biden ha besegrat Donald Trump och dennes vicepresidentkandidat Mike Pence.[14] Den 21 juli 2024, efter att Joe Biden meddelade att han avslutar sin kandidatur för omval till president[15], meddelade Harris att hon ställer upp som kandidat till presidentposten.[16]
Biografi
Uppväxt
Harris växte först upp i Berkeley med sin mor, genforskaren Shyamala Gopalan, sin far, professorn i ekonomi vid Stanford UniversityDonald J. Harris, och sin tre år yngre syster, den politiskt aktiva juristen Maya Harris.[17] Harris far invandrade som student från Jamaica 1961 och hennes mor som student från Indien 1958, och under sin uppväxt besökte döttrarna regelbundet både en afroamerikansk baptistkyrka (National Baptist Convention) och ett hinduistiskt tempel.[18] Från förskoleåldern deltog hon i bussningsprogrammet för de mestadels färgade barnen från hennes område till skolor i andra områden. När hon var sju år skilde föräldrarna sig och vid tolv års ålder flyttade hon med sin mor och syster till Montréal i Kanada, där hon gick i franskspråkig skola.
År 1990 började Harris praktisera som jurist i Kalifornien, först som åklagare för grövre brott i Alameda County 1990–1994, sedan som åklagare i San Francisco 1998–2004.[20] År 2004 tillsattes hon som distriktsåklagare i San Francisco fram till 2011.
Attorney general för Kalifornien (2011–2017)
Nästan två år före valet till attorney general (justitieminister och chefsåklagare) i Kalifornien tillkännagav Harris att hon tänkte ställa upp.[21] Hon gjorde dock klart att hon bara tänkte ställa upp om Jerry Brown, som innehade posten, inte ställde upp för omval.[22] När Brown ställde upp till valet för guvernör skaffade hon stöd från ledande demokrater i Kalifornien.[23] 8 juni 2010 vann hon primärvalet mot Alberto Torrico och Chris Kelly med 33,6% av rösterna.[24] I det allmänna valet mötte hon den republikanska distriktsåklagaren från Los Angeles County, Steve Cooley. Valet hölls 2 november 2010 och efter en utdragen rösträkning stod Harris klar som segrare.[25] 3 januari 2011 svors Harris in som Kaliforniens attorney general, den första afroamerikanska kvinnan på den posten, som hon innehade till 2017.[26]
USA:s senat (2017–2021)
Efter 24 år som senator för Kalifornien tillkännagav Barbara Boxer (demokrat) sin avsikt att gå i pension från USA:s senat i slutet av sin mandatperiod år 2016. Harris var först ut med att kandidera som hennes möjliga efterträdare och tillkännagav officiellt lanseringen av sin kampanj den 13 januari 2015.[27] Hon betraktades allmänt som en toppkandidat redan från början av sin kampanj.[28] Vid demokraternas konvent i Kalifornien i februari 2016 fick Harris nästan 80 % av rösterna.[29] Tre månader senare tillstyrkte guvernören Jerry Brown hennes kandidatur.[30]
För första gången sedan 1914 deltog ingen republikan i Kaliforniens senatsval och i valet november 2016 besegrade Harris demokratiska kongressledamoten Loretta Sanchez med mer än 60 % av rösterna.[31] Efter sin seger tog hon ställning för att skydda invandrare gentemot president Trumps invandringskritiska linje.[32]
Hon verkade också som ledare för senatens utfrågningar i flera fall rörande oklarheter i förhållande till president Donald Trumps regering och medarbetare, något som gav stor medial uppmärksamhet. Då hennes inträngande utfrågning av biträdande justitieministern Rod Rosenstein i juni 2017, rörande dennes roll i avskedandet av FBI-chefen James B. Comey, fick utskottets ordförande, senator Richard Burr, att avbryta henne och be henne visa större respekt för den utfrågade, väckte det även debatt i nyhetsmedia om huruvida dennes beteende var sexistiskt och antagandet att Burr inte skulle ha behandlat en manlig senatskollega på liknande sätt.[36][37]
Efter sitt val till vicepresident i USA avgick Harris från sin senatsplats den 18 januari 2021,[39] innan hon tillträdde vicepresidentposten den 20 januari 2021 och ersattes av Alex Padilla.[40]
Presidentvalet 2020
Presidentkandidat 2020
Den 21 januari 2019 meddelade Harris att hon kandiderade till det amerikanska presidentvalet år 2020.[41] Inom 24 timmar efter meddelandet mottog hennes kampanj över 1,5 miljoner dollar i små donationer från samtliga delstater via Act Blue.[42]
I den ovanligt stora konkurrensen av demokratiska kandidater valde hon att avsluta sin kampanj den 3 december 2019.[10]
Vicepresidentkandidat
I början av mars 2020 föreslog den svarte politikern Jim Clyburn till Joe Biden, tidigare vicepresident under Barack Obama, att välja en färgad kvinna som vicepresidentkandidat och noterade att "afroamerikanska kvinnor kunde förtjäna att belönas för sin lojalitet".[43] 12 juni spekulerade The New York Times att Harris torde vara den enda afroamerikanska kvinnan med den tillräckliga politiska erfarenheten för en vicepresidentpost och 11 augusti 2020 utsåg Joe Biden just Harris till sin vicepresidentkandidat.[11].[44]
Hon blev därmed den första afroamerikanska och indoamerikanska kvinna som har nominerats som vicepresidentskandidat.[26] Hon är bara den tredje kvinnan, efter Geraldine Ferraro och Sarah Palin, som nominerats till vicepresidentskandidat av något av de större partierna.[45]
Harris blev den tillträdande vicepresidenten när hon tillsammans med Biden vann presidentvalet.[46]