|
Harplinge kyrka
Harplinge kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2022 tillhör Harplinge-Steninge församling (tidigare Harplinge församling) i Göteborgs stift[1]. Den ligger i kyrkbyn Harplinge i Halmstads kommun. HistoriaPå den nuvarande kyrkans plats fanns tidigt en murad stenkyrka med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus och smalare absidförsett kor. Detta dokumenterat med planritning av målarmäster Peter Hallberg, 1815. Koret var sannolikt välvt under medeltiden. Ett lågt stentorn, uppfört 1651, fanns i väster. En ombyggnad av koret omtalas 1761, vilken dock troligen skedde på medeltidskyrkans ursprungliga grund. Åren 1815-17 förlängdes kyrkan österut efter ritning av Peter Hallberg. Kyrkan erhöll då ett korparti med halvrund avslutning. Då revs också ett murat vapenhus som tidigare funnits på långhusets sydsida. År 1819 målades kyrkans trätunnvalv med molnskyar av Jacob Magnus Hultgren. När den nuvarande kyrkan planerades avsåg man bibehålla delar av den gamla kyrkan. Så skedde dock troligen inte utan kyrkan revs i sin helhet på 1890-talet. KyrkobyggnadenDagens kyrka uppfördes på den gamla kyrkans plats 1892-1893 efter huvudritningar av arkitekt Carl Fahlström, men med medverkan även av arkitekterna Gustav Pettersson och Sven Gratz. Invigningen hölls 1 augusti 1893 av biskop E H Rodhe. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med korta, breda korsarmar, som även inrymmer inbyggnader för bl. a. sakristia, ett halvrunt korutsprång i öster och torn i väster. Kyrkans långhus täcks av sadeltak som är högre och bredare över östpartiet, där korsarmarna skjuter ut med tvärställda sadeltak. Tornet kröns av murade gavlar och en hög, spetsig spira. De vitputsade murarna genombryts av rundvälvda fönsteröppningar, och det halvrunda korpartiet upplyses av en arkad av rundbågefönster. Ingångar genom korsarmarna i norr och söder samt via tornets bottenvåning. Kyrkans interiör fick sin nuvarande karaktär vid en genomgripande restaurering 1954 under ledning av arkitekt Sture Langö. Då togs korsarmarnas sidoläktare bort, den södra korsarmen inreddes som dopkapell och smårum avdelades i korsarmarna. Kormålningarna och de kolonner som bar upp läktare och innertak avlägsnades likaså. InventarierAv medeltidskyrkans inventarier behöll man endast predikstolen. De övriga placerades på kyrkvinden och på Halmstads konstmuseum. År 1954 uppges de ursprungliga 1600-talsmålningarna på predikstol, baldakin och altaruppsats vara övermålade med vit oljefärg i flera lager. Vid restaurering i mitten på 1900-talet sökte man ta fram de ursprungliga färgerna.
Orgel
Kororgel
Referenser
Noter
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
