Håtuna kyrka

Håtuna kyrka
Kyrka
Håtuna kyrka i juni 2009
Håtuna kyrka i juni 2009
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Bro församling
Plats Håtuna kyrkväg, 197 92 Bro
 - koordinater 59°37′23.3″N 17°36′33.5″Ö / 59.623139°N 17.609306°Ö / 59.623139; 17.609306
Invigd 1100-talet
Bebyggelse‐
registret
21300000004854
Kyrkorum
Kyrkorum
Kyrkorum

Håtuna kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Bro församling i Upplands-Bro kommun och Uppsala stift. Fram till 2010 hörde kyrkan till Håtuna församling som därefter uppgick i Bro församling. Kyrkan ligger på sluttningen av en ås vid länsväg 269 som är gamla landsvägen Stockholm-Häggeby-Skoklosters kyrka. Under medeltiden hade kyrkan förbindelse med MälarenHåtunaviken sträckte sig längre in i landet. Här låg det gamla konungasätet Håtuna som 1311 såldes till Uppsala domkyrka av konung Birger.

Kyrkobyggnaden

Nuvarande kyrkobyggnad är en stor och rymlig salkyrka med murar av gråsten och tegel. Långhuset och det lika höga och breda koret täcks av ett brant sadeltak. I nordost finns en vidbyggd sakristia och i sydväst ett vapenhus. Vid långhusets västra kortsida finns ett begravningskapell.

Tillkomst och medeltida tillbyggnader

Troligen var första kyrkan i Håtuna en träkyrka som tillkom på 1000-talet. Senare under 1100-talet uppfördes en liten kyrka av gråsten i romansk stil. Av denna kom kyrktornet och murpartier i nordvästra hörnet att ingå i nuvarande kyrkobyggnad som tillkom vid en genomgripande ombyggnad under 1300-talets första fjärdedel. Kyrkorummets innertak försågs med tunnvalv av trä som spikades fast på en rund takstol. Nuvarande tegelvalv slogs under 1400-talets tredje fjärdedel och därmed sänktes innertakets höjd från tidigare 13 meter till nuvarande 10 meter. På takvinden ovanför valven finns den runda takstolen kvar. Vapenhuset tillkom samtidigt med valven. Kyrktornet byggdes på så att det blev ett av de högsta i landet.

Senare ombyggnader

År 1691 togs fönster upp i norra långväggen. Omkring år 1700 blåste tornspiran ned och återuppbyggdes aldrig. Resterande delar av tornet revs under 1800-talet. År 1800 uppfördes två strävpelare vid nordvästra sidan. 1873 genomfördes en hård restaurering under ledning av arkitekt Adrian C. Peterson. Då tillkom kapellet i väster samt orgelläktare. Södra ingången sattes igen. En ny sakristia byggdes av tegel och fönsteröppningarna vidgades. En restaurering genomfördes 1919 - 1920, enligt förslag av professor Martin Olsson, då de medeltida kalkmålningarna togs fram, golven lades om och korfönstret murades igen. Södra ingången öppnades igen och västra ingången sattes igen. Vapenhuset vid västra sidan inreddes till begravningskapell.

Inventarier

Kyrkomiljön

  • En runsten U 660 är sedan 1932 uppställd i vapenhuset. Utanför kyrkogårdsmuren står runstenen U 655, som 1874 restes där på nytt från att tidigare ha varit en tröskelsten.
  • En stiglucka av tegel finns vid kyrkogårdens sydöstra sida. Stigluckan uppfördes 1691 - 1692 och ingick i en tidigare kyrkogårdsmur.
  • Några hundra meter sydöst om kyrkan står en klockstapel som uppfördes under åren 1735 - 1736 av byggmästaren Stenius. Kullen där klockstapeln står var tidigare en avrättningsplats. 1795 genomgick stapeln en omfattande renovering. I stapelns hänger tre klockor. Storklockan göts 1769 av Gerhard Meyer i Stockholm. Mellanklockan göts av Jurgen Putensen 1641. Lillklockan har årtalet 1658 märkt på halsen. Ett krucifix finns på dess norra sida och en madonna på dess södra sida.
  • Ett tingsställe fanns i närheten av kyrkan fram till 1707.

Orgel

  • 1821 byggdes en orgel av Pehr Zacharias Strandh i Stockholm efter ritning av arkitekt Carl-Gustaf Blom-Carlsson i Stockholm. Den blev skänkt til kyrkan genom inspektor Gustaf Wetterstens i Qvarnnibble testamente.
  • 1925 ombyggdes orgeln av firman E. A. Setterquist & Son i Örebro. Den fick 18 stämmor fördelade på två manualer och särskild pedal. Arbetet bekostades av kyrkorådet, agronomen och godsägaren Per Johan Högfeldt (1877-1957) i Nyborg, Bålsta. Fasaden behölls delvis från 1821 års orgel. År 1940 renoverades orgeln.[1]

Bildgalleri

Referenser

Tryckta källor

  • Håtuna kyrka, Armin Tuulse, Upplands kyrkor, Stiftsrådet i Uppsala, 1955, Libris 1666158 ; 71
  • Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, sidorna 227 - 228, Ulf Boëthius (Text), Monica Eriksson (Teckningar), Länsstyrelsen i Stockholms län, 1980, ISBN 91-38-04976-7
  • Våra kyrkor, sidan 42, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8

Webbkällor

Noter

  1. ^ Gudrun Sandén (1997). ”Håtuna Krönikebok, sidan 7”. http://www.ukforsk.se/hembygd/kronik-a.pdf. Läst 23 november 2022. 

Vidare läsning

Externa länkar