Kommunen är belägen strax norr om polcirkeln. Västra delen består av fjällområden och den södra delen av skog och myrmark. Linaälven och Luleälven, där två av landets största vattenkraftverk finns, rinner genom kommunen. Två av Sveriges nationalparker är belägna här och det finns rika mineraltillgångar. Dessa har lett till att gruvor anlagts i Aitik och Malmberget vilka fortsatt sysselsätter en stor andel av befolkningen.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7] Vid kommunreformen 1971 bildades Gällivare kommun av Gällivare landskommun.[8]
Gällivare kommun gränsar i söder mot kommunerna Jokkmokk och Boden, i öster mot Överkalix och Pajala, samt i norr mot Kiruna i Sverige. I nordväst gränsar kommunen mot Narvik och Hamarøy i Norge. Med en areal på 16 950 kvadratkilometer är kommunen Sveriges tredje största baserat på arealen
Sjön Ajojärvi i Gällivare kommun i Lappland i Sverige.
Gällivare kommun ligger 100 kilometer norr om polcirkeln. Cirka 25 procent av området utgörs av högfjällsterräng.[15] Västra delen av kommunen utgörs av fjällområden. Den södra delen av kommunen upptas av stora skogs- och myrområden.
Det finns 3 649 sjöar i kommunen som är större än en hektar och det rinner mer än &&&&&&&&&&&08000.&&&&&08 000 kilometer vatten.[16] Genom Gällivare kommun rinner Luleälven[17] och Linaälven, en älv som börjar norr om Malmberget och senare rinner ihop med Ängesån vid Linafallet.[18]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[19]
Det finns två nationalparker i kommunen. Stora Sjöfallets nationalpark bildades år 1910. Söder om parken finns Sarek och norr om parken finns naturreservatet Sjaunja, vilket är Norrbottens största naturreservat och innehåller ett av världens mest skyddsvärda våtmarksområden. Den andra nationalparken är Muddus som bildades år 1942. Andra exempel på naturreservat i kommunen är Kaitum och Lina, vilka skyddar urskogartade fjällnära skogar.[17]
Två av riksdagspartierna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, ställde inte upp i kommunvalet 2014. Båda partierna hade åkt ut ur kommunfullmäktige i valet 2006. Folkpartiet åkte ur fullmäktige i valet 2010 men ställde upp i valet 2014 och hade beställt valsedlar.[25]
Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 4 tillhör Moderaterna och 3 tillhör Socialdemokraterna medan Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna alla har 2 ledamöter vardera.[26]
När järnvägsförbindelsen med Luleå öppnade 1888 ökade exploateringen av järnmalmsfyndigheterna i Gällivare. Därefter växte Gällivare som administrativt och kommersiellt centrum. Malmtillgångarna ledde till att Malmberget befolkades och i början av 2020-talet var det lokala näringslivet alltjämt starkt beroende av ggruvnäringen.Även flera av kommunens små industrier är relaterade till gruvnäringen då de är legotillverkare åt gruvindustrin. Den största arbetsgivaren var dock i början av 2020-talet den offentliga sektorn.[15]
Näringslivet i kommunen kretsar kring gruvnäringen och kommunens två stora gruvor, LKAB:s järnmalmsgruva i Malmberget och Bolidenskoppar- och guldgruvaAitik. Dessa två gruvor sysselsätter en stor andel av industriarbetarna. De flesta övriga industrier är leverantörer till gruvindustrin.[17] År 2020 hade Boliden 675 anställda i kommunen och var då den största privata arbetsgivaren.[39]
Den offentliga sektorn är kommunens största arbetsgivare.[17] År 2020 hade Gällivare kommun 1675 anställda,[39] och år 2022 var ungefär 700 anställda vid Gällivare sjukhus.[40]
I Peltovaara mångfaldspark finns en timrad turiststuga bevarad från 1860-talet. Det är minnen från den tidiga turismen i området.[41] Kommunen lockar turister med upplevelser, att "uppleva allt det vackra som lappland har att erbjuda. Riktiga vintrar, norrsken, vildmark och stora mängder med snö",[42] och turismen till kommunen har ökat.[43] Ett av besöksmålen är skidorten Dundret,[42] ett annat Nikkaluokta[43] med vandringsleder mot Ritsem.[44]
Infrastruktur
Transporter
Gällivares flygplats, Lapland Airport.
Genom kommunen går Europaväg 10 och riksväg 45. Därtill går Malmbanan genom kommunen, med station i centralorten Gällivare med regional tågtrafik till Narvik, Kiruna, Boden och Luleå samt nattågstrafik till Stockholm.[17] Gällivare är ändstation på Inlandsbanan. Utanför tätorten finns en flygplats, Gällivare Lapland Airport, med dagliga förbindelser till olika svenska orter.
Kommunen har 17 224 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 140:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen har gått stadigt utför med ett tapp under 2000-talet som motsvarar 1 procent av folkmängden per år.
Befolkningsutvecklingen i Gällivare kommun 1810–2020[45][46]
År
Folkmängd
1810
1 240
1820
1 116
1830
1 318
1840
1 612
1850
1 870
1860
2 443
1870
2 691
1880
3 253
1890
4 279
1900
11 745
1910
16 245
1920
19 164
1930
20 228
1940
20 824
1950
22 479
1960
27 670
1970
25 413
1975
25 406
1980
24 711
1985
23 532
1990
22 421
1995
22 050
2000
20 037
2005
19 077
2010
18 425
2015
18 123
2020
17 462
Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Migration
År 2016 var Gällivare kommun en av de kommuner som hade lägst antal kommunmottagna flyktingar, det vill säga flyktingar som inte själva ordnat eget boende. Antalet mottagna var då 2 per 1 000 invånare.[47]
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 585, eller 8,69 procent av befolkningen (hela befolkningen: 18 231 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 065, eller 5,48 procent av befolkningen (hela befolkningen: 19 420 den 31 december 2002).[48]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Gällivare kommun.[49]
En del av befolkningen i trakten har historiskt sett varit, och är i viss mån fortfarande, finsk-, meänkieli- eller samiskspråkig. Den finska dialekt som talas i Gällivare kommun kallas för gällivarefinska.
Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött en ren av guld med blå beväring, 2. i fält av guld ett blått järnmärke och 3. i fält av guld ett blått kopparmärke.
Det äldre vapnets blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke.[51]
.JPG)
