Prosten som var kanik (medlem av domkapitlet) ansvarade för att tiondet inlevererades från ovannämnda socknar. Fellingsbro pastorat var ett av de rikaste i landet och söktes bl.a. av skalden Esaias Tegnér. Det var regalt, d.v.s. prästen tillsattes av Kungl. Maj:t. ända in på början av 1900-talet.
Kyrkobyggnaden
Den ursprungliga kyrkan är från 1100-1200-talet. Båda klockorna från 1400-talet finns kvar; den rika socknen betalade i silver för att undgå Gustav Vasas klockkonfiskation.
Delar av kyrkans takkonstruktion kan vara ursprunglig. I tornet är virket tvärbilat och slinthugget. Slinthuggning är en ålderdomlig teknik som förekommer grovt sett mellan 1400- och 1600‐tal.[1]
Kastalen
På kyrkogården sydost om kyrkan finns en stor medeltida tornliknande stenbyggnad, ofta benämnd kastalen. Det är osäkert om byggnaden verkligen haft någon funktion som försvarsanläggning, dess exakta ålder och ursprungliga användning är inte kända. Den har tidvis använts som sockenmagasin och klocktorn.[2] Inga medeltida virkesdelar påträffades i Kastalen vid den taklagsinventering som gjordes 2014.[1]
1736 byggde Cahman en ny orgel för 10000 daler. Den reparerades av Olof Hedlund för 1800 daler. Orgeln hade 4 bälgar. Den var 1773 den största orgeln i en landskyrka i Västerås stift.[3]
1895 bygger E. A. Setterquist & Son, Örebro, en orgel. Vid tidpunkten för orgelns rivning hade den följande stämmor efter att ha omdisponerats både 1921 och 1944:[4]
^Nordin, Jonas M (2009). Det medeltida Dalarna och Västmanland. Lund: Historiska Media. sid. 70-73. ISBN 978-91-85507-17-7
^Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 282. Libris2413220
