|
Fasta mandat
Fasta mandat är mandat som har fördelats mellan valkretsar eller motsvarande redan innan ett allmänt val äger rum. EuropaparlamentetInnan varje val till Europaparlamentet fastställer Europeiska rådet på initiativ av Europaparlamentet mandatfördelningen mellan medlemsstaterna. Samtliga mandat är fasta mandat, det vill säga det finns inga utjämningsmandat på europeisk nivå i valen. Sveriges riksdag
I Sveriges riksdag är 310 av de 349 mandaten så kallade fasta mandat, som fördelas mellan valkretsarna före valet på grundval av antalet röstberättigade personer i varje valkrets. När man bestämmer hur många fasta mandat varje valkrets ska ha används Hamiltons metod (efter den amerikanske statsmannen Alexander Hamilton), även kallad största rest-metoden. Den går till så att varje valkrets får ett antal mandat som beräknas av antalet röstberättigade i valkretsen delat med priset för ett mandat. Priset är antalet röstberättigade i hela landet delat med 310. I de fall man med denna metod inte får heltal (vilket i praktiken aldrig har skett) så avrundar man nedåt då små rester uppstått vid divisionerna och uppåt då stora rester uppstått. Man anpassar gränsen för avrundning så att det totala antalet fasta mandat blir 310. Fördelningen av fasta mandat inför 2014 års riksdagsval utföll enligt tabellen nedan.
Övriga mandat är utjämningsmandat. LandstingsfullmäktigeI val till landstingsfullmäktige omfattar en valkrets som regel en eller flera kommuner. Landstingsfullmäktige beslutar hur många mandat fullmäktige ska ha totalt. I landstingsfullmäktige är 9/10 av mandaten fasta valkretsmandat och 1/10 utjämningsmandat. Länsstyrelsen beslutar senast den 30 april valåret hur många fasta mandat varje valkrets ska ha. KommunfullmäktigeVid kommunfullmäktigeval ska stora kommuner delas in i valkretsar. Kommunfullmäktige beslutar hur många mandat fullmäktige ska ha. Det finns bara fasta mandat. Länsstyrelsen beslutar senast den 30 april om fördelningen av dessa mandat. |
