|
Faringe kyrka
 Faringe kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Faringe församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger i Faringe kyrkby nära länsväg 661 mellan Uppsala och Hallstavik. Det är bekräftat att Faringe redan på 1200-talet var socken med egen kyrka. Väster om kyrkan, utanför kyrkogården, står en klockstapel från 1668. Ursprungligen var stapeln en öppen konstruktion med huv över klockorna. 1824 tillkom nuvarande rödfärgade brädklädnad. Stapeln renoverades 1948. Stora kyrkklockan var skänkt 1629 och omgjuten 1876. Lilla klockan var omgjuten 1810. KyrkobyggnadenFaringe kyrka är en salkyrka med väggar av natursten som är putsade både utvändigt och invändigt. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett rakt avslutat kor i öster av samma bredd som långhuset. I nordost finns en vidbyggd sakristia och i sydväst ett vidbyggt vapenhus. Långhus och vapenhus har sadeltak medan sakristian har ett valmat tak. Taken är belagda med plåt. Ursprungliga portalen i vapenhusets södra vägg är ännu i bruk. Fönsteröppningar från kyrkans tillkomsttid är bevarade i både öst- och västgaveln. Tillkomst och ombyggnaderMedeltida inventarier och några medeltida pergamentbrev vittnar om att socknen hade en kyrka redan på 1200-talet. Om föregående kyrka låg på samma plats som den nuvarande är inte känt. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes troligen omkring år 1500. Vapenhuset tillkom något senare. Nuvarande sakristia uppfördes 1755 på grunden av den gamla, som kan ha uppförts på 1200-talet eller 1300-talet. Gamla sakristian kan ha hört till en äldre kyrka på platsen som förmodligen var av trä. Långhuset och vapenhuset har valv som är samtida med kyrkan. Kalkmålningar utfördes 1515 av Lars målare, borgare i Uppsala. På 1700-talet vitlimmades kyrkorummets väggar och tak och av målningarna återstår idag bara fragment. Innan kyrkorummet vitlimmades gjordes viss dokumentation av målningarna av Johannes Haquini Rhezelius och Johan Peringskiöld. Målningarna i vapenhuset är de bäst bevarade och även om de är fragmentariska kan man se spår av motiven. En restaurering ägde rum 1929 under ledning av arkitekt Dag Melin, då läktarbarriären från 1600-talets mitt återmonterades, sedan den påträffats i klockstapeln. Vissa förändringar gjordes av den slutna bänkinredningen från 1714. Inventarier
Orgel
ReferenserTryckta källor
WebbkällorNoter
Vidare läsning
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
