Emil Adami

Emil Adami
Emil Adami som Wilhelm Meister i Mignon, 1892
Född8 februari 1860
Död14 augusti 1938 (78 år)
DödsortTäby
BakgrundÖstra Nöbbelöv
Genreopera
Rolltenor
År som aktiv1888–19??

Emil Adami, född 8 februari 1860 i Östra Nöbbelöv i Kristianstads län, död 14 augusti 1938 i Täby i Stockholms län, var en svensk operasångare (tenor).

Biografi

Adami studerade sång för Bax i Paris och engagerades vid Operan i Stockholm 1888. Han stannade där till 1891, då han engagerades av Stora Teatern i Göteborg 1891–1893. Adami arbetade fortsättningsvis hos Mauritz Ludvig Fröberg 1893–1895, vid Vasateatern i Stockholm 1895–1896 och vid Eldorado i Kristiania från 1896.[1]

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1903 Gabriel von Eisenstein Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée		 Vasateatern[2]
1906 Kalle Munter eller Hafver ni sett till någon misstänkt figur, revy
Emil Norlander		 Södra Teatern[3]
1907 Vems är hatten
Harald Molander		 Södra Teatern[4]
Greve Danilo Den glada änkan – som varietédiva
Djurgårdsteatern[5]
1909 Kungen H.K.H.
Léon Xanrof, Ivan Caryll och Jules Chancel		 Operett-teatern[6]
1912 Stockholmsgreker, eller Olympen-Stadsgården-Stadion, revy
Emil Norlander		 Axel Ringvall Kristallsalongen[7]
1914 Clodomir von Kuhnheim Storstadsbaciller
Jean Gilbert		 Carl Barcklind Vasateatern[8]
1915 Lavarède Var är Johnny
Nathaniel Jones, Maurice Bernardt och Joseph Corin		 Carl Barcklind Oscarsteatern[9]
Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky		 Oscarsteatern[10]
Restaurant Pumpen, eller Tjocka Berthas bröllop, revy
Emil Norlander		 Emil Adami Kristallsalongen[11]
Eustache Detournelles Pariserluft
Martin Knopf		 Vasateatern[12]
1921 Don Cesar
Rudolf Dellinger och Oscar Walther		 Albert Ranft
Elvin Ottoson		 Stora Teatern[13]

Filmografi

Referenser

  1. ^ *Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än- : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 133. Libris 1404046 
  2. ^ E. N-m (24 september 1903). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-24/12017A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  3. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (2): sid. 23. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120041437/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_2.pdf. Läst 19 november 2015. 
  4. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-18/13257a/2. Läst 26 juli 2015. 
  5. ^ Bo Bergman (2 juni 1907). ”Tre sommarrevyer”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-06-02/13328A/2. Läst 5 februari 2017. 
  6. ^ ”Operett-teaterns premiär af 'H.K.H.'”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-27/14243/5. Läst 14 mars 2016. 
  7. ^ Hbg. (2 juni 1912). ”'Stockholmsgreker' - Emil Norlanders senaste”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1912-06-02/15104/11. Läst 21 april 2024. 
  8. ^ ”Storstadsbaciller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14568&pos=218. Läst 8 juli 2015. 
  9. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 5 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-05/62A/7. Läst 15 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015. 
  11. ^ ”Kristallsalongen”. Dagens Nyheter: s. 8. 29 maj 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-05-29/142a/8. Läst 21 april 2024. 
  12. ^ ”Pariserluft”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22404&pos=224. Läst 9 juli 2015. 
  13. ^ Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 271 i Projekt Runeberg

Externa länkar