Dalarö räddningsvärn

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-06)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Dalarö räddningsvärn är en frivillig brandkår i Dalarö. Skärgårdssamhället Dalarö har haft ett eget brandförsvar under lång tid eftersom avståndet till närmaste stad är stort. Räddningsstyrkan består av rekryterade personer med olika yrken.

Historik

Under 1600-talet ökade brandrisken med en tätnande trähusbebyggelse och ökande befolkning. De örlogsfartyg och handelsskepp som passerade in och ut från Stockholm, ankrade upp i stort antal på redden. Ammunition och annan brandfarlig last kunde lätt orsaka stor eldspridning. Dalarö var både lotsstation och sjötull för införsel till Stockholm från utlandet. Därför ordnande tull- och lotsväsendet brandförsvar. För att hålla beredskapen, framförallt nattetid, engagerades män i byn och en civil brandkår växte fram. När byn växte räknades den som köping och ett eget brandförsvar blev nödvändigt enligt lag.[1]

Några viktiga årtal i brandkårens historia

  • 1632 Kungliga Tullkammaren beslutas av Axel Oxenstierna att förläggas till naturhamnen vid Dalarö.
  • 1874 Brandstadgar upprättas för Dalarö.[1]
  • 1890 Stora Hotellet brinner ned samt 27 hus i närheten. Kyrkan räddas.
  • 1895 Ny brandordning fastställer brandvärnplikt för samhällets innevånare, att biträda med vattenlangning.
  • 1932 Borgarbrandkår bildas.
  • 1944 Lagen om brandskydd föreskriver att heltidsbrandkår ska finnas i tätort, eller räddningsvärn i mindre byar.[2]
  • 1945-47 Brandstation uppförs på Sveavägen
  • 1965 Brandchefstjänsten flyttas till det nya kommunala heltidsbrandförsvaret i Handen
  • 1971 Haninge kommun bildas. Dalarös brandkår införlivas i kommunens brandkår.
  • 1993 Södertörns Brandförsvarsförbund bildas av tio kommuner. Dalaröstyrkan leds från Larmcentralen Stockholms Län ( f.d. RC syd)

Referenser

  1. ^ [a b] http://www.brandhistoriska.org/stadgar/1874%20brandstadga.pdf Arkiverad 10 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. SFS nr 26 Maj 8 1874
  2. ^ http://www.brandhistoriska.org/stadgar/1944_brandlag.pdf Arkiverad 4 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine. SFS nr521 23§, Juni 15 1944

Externa länkar