Carl Fredrik Hummelhielm

Carl Fredrik Hummelhielm
Född5 juni 1772[1]
Adelövs församling[1], Sverige
Död14 mars 1847[1] (74 år)
Västra Hargs församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet
SysselsättningÄmbetsman
Befattning
Ordförande i Vifolka och Valkebo gille (1814–1816)[2]
Lagman i Östergötlands lagsaga (1817–1834)
FöräldrarHans Hummelhielm
Maria Catharina Douglies
Redigera Wikidata

Carl Fredrik Hummelhielm, född 5 juni 1772 i Adelövs församling, Jönköpings län, död 14 mars 1847 i Västra Hargs församling, Östergötlands län, var en svensk lagman.

Biografi

Carl Fredrik Hummelhielm föddes 1772 på Södraholm i Adelövs socken. Han var son till vice korpralen Hans Hummelhielm vid Smålands kavalleriregemente och Maria Catharina Douglies. Hummelhielm blev 1789 studnet vid Lunds universitet och senare auskultant i Göta hovrätt. Han blev senare vice häradshövding och 14 juli 1796 häradshövding i Östra härad, Jönköpings län. Hummelhielm fick 11 mars 1813 lagmans titel och blev 25 februari 1817 lagman i Östergötlands lagsaga. Han var från 23 mars 1824 till den 21 september 1824 vice landshövding i Östergötlands län och utnämndes 10 juni 1824 till riddare av Nordstjärneorden. Hummelhielm tog avsked från lagmansämtetet 25 mars 1834. Han avled 1847 på Boo i Västra Hargs socken.[3]

Familj

Hummelhielm gifte sig första gången 23 augusti 1798 i Alseda kyrka med Brita Lovisa Odencrantz (1773–1822), dotter till hovrättsrådet Johan Odencrantz och Andréerra Fredrika Fröberg.[3]

Hummelhielm gite sig andra gången 18 augusti 1823 på Viby i Östra Ryds socken med Aurora Eva Sofia Stenhammar (1803–1863), dotter till kyrkoherden Mattias Stenhammar i Risinge församling och Anna Charlotta Reuterskiöld. Aurora Eva Sofia Stenhammar var änka efter översten Otto Fredrik Påhlman.[3]

Referenser

  • Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 273 

Noter

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Harald Schött, Östergötlands läns hushållningssällskaps historia, 1913, s. 283, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. sid. 703. Libris 10076750. https://runeberg.org/elgenst/3/0719.html 

Webbkällor

Externa länkar