Alseda var vid tiden för kyrkans uppförande ett regalt pastorat dvs prästerna utnämndes direkt av kungen. Hovpredikant Carl Johan Kempff som var kyrkoherde i Alseda 1772–1783 var den drivande kraften för byggandet av den nya kyrkan. Kempff efterträddes av Olof Wallquist som bara efter några år blev biskop i Växjö 1786. Båda hade direktkontakt med såväl kungen som Överintendentsämbetet, vilket var en fördel för kyrkobyggnadens utformning.[1] Wallquist efterträddes i sin tur 1786 av installerade kyrkoherden Jonas Ekelund (1746-1801) läs längre ner i denna länk[2] (installerad som Pastor och utnämnd Prost 1888)[3] som fortsatte arbetet med utsmyckningen.
1774 påbörjade byggmästare Johan Ahlström arbetet med den nya kyrkans uppförande. Han hade också lagt ner en del egna kostnader för bygget. Kyrkan uppfördes i gustaviansk stil med en längd av nära 50 meter och domineras av det kraftfulla tornet, krönt av en elegant huv av Hårlemansk typ, vars fall bryts av ett tvärgående vitmålat murparti med urtavlor. Tornet är orienterat mot väster och det halvrunda koret vetter mot öster, enligt gammal kristen tradition. I nära anslutning till koret är på norra sidan sakristian belägen. Kyrkan invigdes söndagen den 14 september 1788 av biskop Olof Wallquist.[4][5] Vid förrättningen utnämndes Jonas Ekelund till Prost för sitt framdrivande arbete för kyrkans prydnad och för pastoratets goda ordning.[6]
Det vida kyrkorummet med sitt ljusa trätunnvalv har en klassicerande grundton med dekormålning i grått och vitt från 1917 med pilastrar på väggarna och ornamentala symboler i valvet.[4]
Altartavla med motiv "Kristi korsbärande" utförd 1845 av Sven Gustaf Lindblom, Kalmar. Tavlan ingår i altaruppställningen som består av två pilastrar bärande ett överstycke med förgyllda palmkvistar. Pilastrarna kröns av urnor. Allra överst en dekor i form av ett hjärta varur utgår solstrålar.
Ambo i koret.
Dopfunt
Äldre altartavla från 1788 på södra långväggen med motiv: "Korfästelsen". Den blev skänkt av dåvarande kyrkoherden Jonas Ekelund till kyrkan 1786 i samband med sin installation som kyrkoherde. läs längre ner i denna länk[2] Snickeriet av ramen förfärdigat av snickaren Eric Lundgren i Tållång inom socknen. Tavlan målad av Privilegierade bildhuggaren Berggren från Kalmar län.[7]
Rundformad predikstol med ljudtak. Uppgång från sakristian. Förfärdigad 1788 av snickaren Eric Lundgren i Tållång och som målades och förgylldes 1788 av bildhuggaren Hasselqvist från Falköping.[8]
1788 bygger Privilegierade orgelbyggaren Lars Strömblad, Ödeshög, Falköping en orgel. Den hade 17 stämmor fördelade på en manual och särskild pedal. Orgelverket målades av provinsialmålaren Holm från Kalmar län.[11]
Den nuvarande orgeln är byggd 1981 av Nye Orgelbyggeri. Fasaden härrör från 1862 års orgel som är byggdes av Johannes Magnusson från Nässja i Lemnhults församling. Orgeln är mekanisk.
Två gamla och slitna klockor blev omgjutna av klockgjutare Jonas Magnus Fries i Jönköping och uppsatta i det nya tornet.[11] Detta möjligtvis 1788 innan kyrkans invigning.
Sommarkyrkan
Alseda sommarkyrka
I sydöstra hörnet av kyrkogården finns en byggnad med medeltida anor. Den anses vara från tidigt 1100-tal. Vad den ursprungligen använts till är inte känt. Den kom så småningom att användas som tiondelada. Namnet tionde är beteckningen på det som sockenborna förr fick betala. En tredjedel av tiondet tillföll socknens präst som lön, medan två tredjedelar tillföll biskopen, sockenkyrkan och de fattiga. 1989 fick ladan uppgift som "sommarkyrka" dvs. att användas som ett komplement till den stora kyrkan under sommarmånaderna. Andra våningen har iordninggjorts till gudstjänstrum. Här finns nu ett stenaltare med relikgömma som förmodligen har sitt ursprung i församlingens allra första kyrka. En dopskål från 1600-talet har tagits i bruk. Altarprydnaden består av ett krucifix från Oberammergau. Överblivna kyrkbänkar har åter kommit till användning. Gudstjänstrummet rymmer 50 gudstjänstbesökare. Initiativtagare till "sommarkyrkan" var en av församlingens tidigare kyrkoherdar Hilding Olsson. Ladan invigdes till kyrka den 21 juni 1989 av biskop Sven Lindegård. [12]
Referenser
Noter
^Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland.Sid . 112-113
^Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 289. Libris2413220
Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland. Utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl vitterhets historie och antikvitets akademin. Förlag: Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1993
Växjö Stifts Hembygdskalender. Växjö: Sällskapet för utgivande av Växjö Stifts Hembygdskalender. 1989
