sv Brunstrupig backsvala

	Brunstrupig backsvala; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Svalor; Hirundinidae
Släkte	Riparia
Art	Brunstrupig backsvala; R. paludicola
Vetenskapligt namn
	§ Riparia paludicola
Auktor	(Vieillot, 1817)
Utbredning

Brunstrupig backsvala^[2] (Riparia paludicola) är en afrikansk tätting i familjen svalor.^[3]

Utseende och läten

Brunstrupig backsvala är en mycket liten svala, med en kroppslängd på endast 10,5-11,5 centimeter. Den liknar backsvalan (Riparia riparia) med brunt ovan och ljust under, men saknar dennas bruna bröstband och har istället brunskuggad strupe. Den är vidare mer kompakt, med kortare vingar och mindre kluven stjärt. Flykten är lättare och mer fladdrig, medan lätena är ljusare och mjukare.^[4]

Orientbacksvala, tidigare behandlad som en underart (se nedan) är mycket lik, men har mindre näbb, något längre stjärt, blekare övergump samt avvikande läten.^[5]^[6]

Madagaskarbacksvalan har kortare vingar och att det bruna på undersidan inte är begränsat till bröstet, utan sträcker sig ner på magen. Lätena skiljer sig också avsevärt, inte minst genom ett nasalt, gnäggande läte.

Utbredning och systematik

Fågeln delas in i sex underarter med följande utbredning:^[3]

Riparia paludicola mauritanica – förekommer i västra Marocko (Oued Oum R'bia och Oued Sous)
Riparia paludicola minor – förekommer från Senegal och Gambia till Sudan och nordöstra Etiopien
Riparia paludicola schoensis – förekommer i högländerna i Etiopien
Riparia paludicola newtoni – förekommer i bergen i östra Nigeria och västra Kamerun (Bamenda)
Riparia paludicola ducis – förekommer från östra Kongo-Kinshasa (Kivu) till Uganda, Kenya och centrala Tanzania
Riparia paludicola paludicola – förekommer från Angola till Zambia, södra Tanzania och Sydafrika

Den har påträffats tillfälligt i Algeriet, Kap Verdeöarna och Frankrike.^[7] Fynd i Israel, Saudiarabien och Oman har bedömts röra sig om denna art eller den närbesläktade orientbacksvalan (R. chinensis) som tidigare ansågs som underart till paludicola.^[7]

Madagaskarbacksvala betraktades tidigare som underart till brunstrupig backsvala. Den urskiljs dock sedan 2016 som egen art av Birdlife International och IUCN, sedan 2023 även av eBird/Clements och IOC.^[1]^[3]^[8] Även orientbacksvalan har inkluderats i brunstrupig backsvala.

Levnadssätt

Arten häckar i kolonier i sandbrinkar på liknande sätt som backsvalan, men vintertid och är dessutom stationär, inte flyttfågel.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal till följd av förstörelse av våtmarker, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i vissa områden som Marocko och södra Afrika och mycket vanlig i Östafrika.

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2016 Riparia paludicola Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 258. ISBN 978-91-7424-039-9
^ del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2018). Asian Plain Martin (Riparia chinensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343903 15 september 2018).
^ Boesman, P. (2016) Notes on the vocalizations of Plain Martin (Riparia paludicola). HBW Alive Ornithological Note 412. URL: http://www.hbw.com/node/1253813 (hämtad december 2016).
^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 167. ISBN 978-84-941892-9-6
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör brunstrupig backsvala.
Bilder & media
Wikispecies har information om Riparia paludicola.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2016 Riparia paludicola Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[Fågelguiden-4] [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 258. ISBN 978-91-7424-039-9

[hbw-5] Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2018). Asian Plain Martin (Riparia chinensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343903 15 september 2018).

[6] Boesman, P. (2016) Notes on the vocalizations of Plain Martin (Riparia paludicola). HBW Alive Ornithological Note 412. URL: http://www.hbw.com/node/1253813 (hämtad december 2016).

[Mitchell-7] [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 167. ISBN 978-84-941892-9-6

[IOC-8] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]